Riksdagen har röstat ja till förslaget att närboende till vindkraftverk ska få ersättning av vindkraftbolagen.
Endast närboende till nya vindkraftprojekt ska dock få ersättning.
– Det är ett viktigt första steg för att de som får sitt liv och sina besparingar slagna i spillror på grund av vindkraftens påverkan på deras bostadsfastigheter. Det är dock långt ifrån tillräckligt, säger riksdagsledamoten Josef Fransson (SD) till Riks.
Personer som bor i närheten av nya vindkraftsparker ska få ta del av en del av vindkraftbolagens intäkter genom en särskild vindkraftsersättning.
Rätten till ersättning omfattar bostäder inom ett område som sträcker sig upp till nio vindkraftverkshöjder, vilket motsvarar 2,25 kilometer från ett verk på 250 meter. Ersättningens storlek ska variera beroende på hur nära bostaden ligger och hur lönsam vindkraftsparken är.
Storleken på ersättningen kommer även varierna beroende på var i landet vindkraftsparken är belägen då elpriserna skiljer sig åt mellan elområdena. Enligt regeringens beräkningar kan närboende i elområde 4 i södra Sverige få upp till 38 400 kronor om året skattefritt. Motsvarande ersättning i elområde 1 i norra Sverige kan uppgå til 19 400 kronor.
Oppositionen är kritisk om hävdar att förslaget är otillräckligt.
– Jag håller med! Deras ingång är dock att det ska byggas mycket mer vindkraft. Om jag får bestämma så bygger vi ingen mer vindkraft alls, säger Josef Fransson.
Reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2026.
De kommer då att omfatta anläggningar som får laga kraftvunna miljötillstånd efter detta datum. Dessutom inkluderas projekt som kommunerna har sagt ja till efter den 6 november 2025, även i de fall där miljötillståndet har meddelats innan lagen börjar gälla.
Riksdagsledamoten Josef Fransson (SD) är kritisk till att bara boende nära nyetableringar omfattas eftersom att det finns flera exempel på där bostäder har tappat i värde och enskildas bolån på grund av det är större än värdet på huset.
Han säger dock att det lagstiftningsmässigt är svårt att lösa retroaktivt med den föreslagna modellen, men har förslag till lösningar på andra sätt för de som drabbats.
– Det är också därför jag har föreslagit en Ombudsmannen för Vindkraftskador (OV), som ska jobba som Diskrimineringsombudsmannen (DO) och representera enskilda i rättsprocesser mot vindkraftsbolagen, säger Fransson till Riks.
Fransson säger dessutom att det finns stöd i miljöbalken för att kunna få skadestånd om en verksamhet orsakar en störning i omgivningen, till exempel buller, vibrationer eller estetisk påverkan.
Regeringen har meddelat att den ska tillsätta en utredning om inlösen där den som äger en bostad intill en vindkraftsanläggning ska ha rätt att få fastigheten inlöst av den som är verksamhetsutövare för vindkraftsanläggning.
– Detta är en reform som definitivt går i rätt riktning, men ändå djupt vemodigt för dem som tvingas rycka upp sina levande rötter ur den jord där ens förfäder i generationer levt, slitit och brukat marken under deras fötter, säger Fransson.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.