Omkring 1970 kombinerade Sverige en av de högsta nivåerna av välstånd i världen med mycket god välfärd, till exempel längst livslängd bland världens utvecklade och folkrika länder.
Sedan dess har Sverige fallit efter i välfärd och välstånd, med utveckling av högskattesamhälle, omfattande migration och bristande integration. Numera har länder som Schweiz, Irland och Danmark klart högre levnadsstandard än Sverige. Sverige som på många vis fortfarande är EU:s ledande kunskapsekonomi rankas bara på 11:e nivå i välståndsligan bland europeiska länder.
En förklaring är att utrikes födda i Sverige har dubbelt så stort avstånd i löner till inrikes födda än i övriga europeiska länder. Även när välståndet bland inrikes född jämförs med inrikes födda i övriga Europa, står dock Sverige som landet med 11:e högst inkomster i Europa. Konkreta förändringar behövs för att Sverige åter ska klättra i välstånd.
Under en hundraårsperiod mellan 1870 och 1970 kombinerade Sverige fria marknader med begränsad offentlig sektor. Äganderätt, fria marknader och rättsstatsprincipen i kombination med en alltmer välutbildad arbetskraft skapade en miljö där Sverige åtnjöt en exempellös period av hållbar och snabb ekonomisk utveckling. Tack vare fria marknader återhämtade sig Sverige till och med snabbt från den stora depressionen.
Kända svenska företag som IKEA, Volvo, Tetra Pak och Alfa Laval grundades alla under denna period, med hjälp av företagsvänliga ekonomiska reformer och låga skatter. Sveriges och de andra nordiska ländernas ekonomiska och sociala framgång, inklusive inkomstjämlikhet, utvecklades faktiskt till stor del under denna tid.
Sedan 1970 har Sverige övergått till att höja skatterna och storleken på den offentliga sektorn. Landet gick på grund av detta från att vara tillväxtledare i Europa till att hamna på efterkälken. Idag är Sverige fortfarande på många sätt Europas ledande kunskapsekonomi och ett välorganiserat samhälle, men höga skattenivåer och statliga utgifter begränsar den ekonomiska tillväxten och leder till en kultur av offentligt beroende.
Till exempel hade Sverige i jämförelse med världens folkrika och utvecklade länder högst förväntad livslängd år 1970, men halkade ned till 8:e plats år 2020. Alla fem nya länder som kvalade in på topp-10 listan hade talande nog låg skattetryck.
Resten av Europa knappar in och Sverige tappar gradvis ledningen som kunskapsnation. I en aktuell jämförelse av europeiska länder har Sverige numera enbart de 11:e högsta inkomstnivåerna. Tio europeiska länder inklusive de nordiska grannarna och Tyskland har numera högre genomsnittliga inkomstnivåer än Sverige. I Schweiz och Irland är levnadsstandarden klart högre än i Sverige.
Sverige har sedan 1970 kombinerat omfattande migration med bristande integration, det är även något som syns i statistiken. I det genomsnittliga europeiska landet som data finns för har utrikes födda 13 procent lägre inkomster än inrikes födda. I Sverige är samma gap dubbelt så högt, 26 procent.
Detta är dock inte huvudförklaringen till Sveriges eftersläpning i välstånd. Om inkomsterna mäts för utrikes födda hamnar Sverige förvisso på 12:e i stället för 11:e plats i den europeiska välståndsligan, men det är en relativt liten skillnad. Även andra europeiska länder har utmaningar med att utrikes födda typiskt har lägre inkomster. Detta är något som drabbar den svenska ekonomin särskilt mycket, men även om vi bara mäter för inrikes födda har Sverige släpat efter i välståndsligan.
Inkomsterna är klart högre bland inrikes födda än bland utrikes födda i Sverige. Även en jämförelse av inrikes födda i Sverige med inrikes födda i övriga Europa visar dock att Sverige hamnar först på 11:e plats i den europeiska välståndsligan.
Politiken i Sverige gör det numera krångligt och dyrt att anställa, då arbetsgivare betalar nära tio procent extra arbetsgivaravgifter jämfört med i övriga EU-länder. Regelverk implementeras ofta på krångligt vis, särskilt byråkratin kring miljötillstånd hämmar företagens förmåga att växa.
Samtidigt har den offentliga sektorn styrt enorma resurser till gröna investeringar, centralplanerade projekt som har visat sig vara gröna bubblor. Ännu har Sverige en del styrkor som ledande europeisk kunskapsekonomi, men gradvis undermineras det när tillväxten skiftar till andra europeiska länder med mera tillväxtvänlig politik.
Om man ser till den globala i stället för europeiska välståndsligan, så har Sverige tappat från 4:e plats år 1970 till 13:e plats nu. Inget annat utvecklat land har tappat så många placeringar. Sverige står inför många utmaningar för att lyckas klättra i välståndsligan. Energiproduktionen behöver byggas ut, samtidigt som infrastrukturen förnyas, försvarsförmågan stärks, och skatterna blir mera konkurrenskraftiga.
Omfattande migration och bristande integration påverkar ekonomin i Sverige. Inrikes födda som är barn till två utrikes födda föräldrar har som exempel typiskt lägre inkomster, vilket påverkar de inrikes föddas inkomstnivå. Samtidigt är det tydligt att det inte bara är en fråga om migration, Sverige har sedan kursskiftet i politiken omkring 1970 tappat i välstånd relativt övriga Europa. Det behövs krafttag för att Sverige ska gå från stagnation till att åter klättra i välståndsligan.
Nima Sanandaji
Nima Sanandaji är vd för ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform). Han har publicerat forskning inom bioteknik, fysikalisk kemi, polymerteknologi, ekonomisk historia och ekonomi. Nima är författare till 32 böcker, varav flertalet är på engelska och har översatts till olika språk.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.