Förslaget: Skärpta regler för villkorlig frigivning

Regeringskansliet kallade till en pressträff klockan 10 på onsdagen där förslag på skärpta regler för villkorlig frigivning presenteras.

– Det är viktigt för trovärdigheten i straffsystemet att den absolut största delen av ett utdömt fängelsestraff faktiskt avtjänas i anstalt, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, på pressträffen.

Justititeminister Gunnar Strömmer (M), Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson, och Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson, deltar i pressträffen, där stärkt skydd mot allvarlig brottslighet presenteras.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

FOKUS FLYTTAS TILL BROTTSOFFER

Fokus i kriminalpolitiken ska förflyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd, enligt Justitiedepartementet.

"Att skärpa enskilda straff är nödvändigt, men inte tillräckligt. Det finns också ett behov av att skärpa innehållet i de befintliga påföljderna, framför allt fängelsestraffet".

Regeringskansliet remitterar därför i dag, onsdag, ett utkast till lagrådsremiss, där reglerna för villkorlig frigivning föreslås skärpas.

"STRAMARE MIGRATIONSPOLITIK"

Regeringens plan för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten fortsätter genom en stramare migrationspolitik, framgår på pressträffen.

Det handlar om att slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till gängen.

VILLKORLIG FRIGIVNING SKÄRPS

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterar "centrala förändringar" för samhällsskydd genom att reglerna för villkorlig frigivning skärps på "flera olika sätt".

En ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd införs, enligt förslaget. Det finns även förslag om att göra rymning kriminaliserat, skärpa reglerna vid återfall i brott, införa vistelseförbud som ny påföljd och det bereds för andra skärpningar av verkställigheten.

– Vi kommer senare att återkomma om de övriga förslagen, säger Justitieminister Gunnar Strömmer (M).

VILLKORLIG FRIGIVNING VID TRE FJÄRDEDELAR

Sverigedemokraterna presenterar en skärpning av fängelsestraffet i enlighet med Tidöavtalet.

• Villkorlig frigivning ska ges tidigast efter tre fjärdedelar av avtjänat straff, från det nu gällande två tredjedelar. Höjningen sker stegvis med de längsta fängelsestraffen först.

• Prövotidens minimitid efter villkorlig frigivning höjs från minst ett år till minst två år.

• Den villkorliga frigivningen ska vara förenad med övervakning från dagen för frigivningen.

– Det är viktigt för trovärdigheten i straffsystemet att den absolut största delen av ett utdömt fängelsestraff faktiskt avtjänas i anstalt, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.

– En sådan här höjning får dock stor effekt för Kriminalvården, som befinner sig i ett ansträngt läge. Det här är inte Kriminalvårdens fel utan det beror på felprioriteringar av tidigare regeringar, fortsätter han.

– Den här regeringen har därför gjort stora budgetsatsningar och vidtagit flera åtgärder för att lätta på trycket, bland annat genom att föreslå att hyra anstaltsplatser utomlands.

– För att Kriminalvården ska hinna med är det nödvändigt att införa reformen i etapper. Den ska initialt gälla bara för de allra samhällsfarliga personerna som döms till de längsta fängelsestraffen, som uppgår till sex år eller mer.

– Så snart det är möjligt ska det därefter gälla för fängelsestraff i tre år eller mer, och till slut för samtliga fängelsestraff. Reformen kan träda i kraft i en takt som Kriminalvården klarar av.

– Därutöver föreslår vi också att en prövotid som följer efter villkorlig frigivning ska som kortast vara två år i stället för dagens ett år. Och under prövotiden kan den dömde ställas under övervakning och få föreskrifter att förhålla sig till. Vid misskötsamhet finns möjlighet till sanktioner. En längre prövotid innebär längre övervakning.

– Ett av de viktiga skälen är för att Kriminalvården och Frivården kan utföra riktlinjer och inskränkningar och sanktionera vad en dömd får göra efter frigivningen, exempelvis nykterhetskontroller och restriktioner om var man får vistas. Det kommer man kunna att göra under den utökade prövotiden, säger han.

LIVE: SE PRESSTRÄFFEN HÄR NEDAN

Kristdemokraterna lyfter ökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen.

• Det ska bli lättare att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig på anstalten.

• För särskilt samhällsfarliga personer införs en möjlighet att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns "en konkret och beaktansvärd risk" för återfall i allvarlig brottslighet.

Det gäller för fängelsestraff på minst fyra år för brott mot liv, hälsa, frihet eller frid. Och det gäller även för fängelsestraff på två år vid organiserad brottslighet.

HÖJS TILL EN MÅNAD

Liberalerna lyfter övriga skärpningar vad gäller fängelsestraff:

• Allmänna fängelseminimum höjs från 14 dagar till en månad och alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning.

• Den som återfaller i brott under prövotiden ska få hela den villkorligt medgivna friheten förverkad.

• Det ska heller inte ges någon ny villkorlig frigivning. Villkorlig frigivning från fängelse, som verkställs på grund av förverkande av villkorligt medgiven frihet, ska inte ske på nytt.

– Alla fängelsestraff ska omfattas av systemet vid villkorlig frigiving, säger Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson.

– Det innebär att den som döms till en månads fängelse får villkorlig frigivning och därefter en prövotid på två år. Och under den prövotiden kommer den personen att ställas under Kriminalvårdens övervakning och kontroll.

– Vi har också kommit överens om att det kortaste fänglesestraffet som ska kunna dömas ut är en månad i stället för 14 dagar, säger han och fortsätter:

– Vi är också överens om att den som återfaller i brott under prövotiden ska få hela det villkorliga medgivna friheten undanröjt vilket tillsammans med nästa förslag innebär att han eller hon kommer att få sitta kvar hela den kvarvarande tiden. Det här är något som behövs förtydligas i lagtexten.

– Vi har också kommit överens om att den som fått en villkorlig frigivning undanröjt inte ska få en ny villkorlig frigivning från den delen, säger han.

Det finns exempel där personer som dömts för flera våldtäkter som har en hög återfallsrisk ändå får en villkorlig frigivning, uppger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Om man har begått den typen av brott allvarliga brott och har en hög och konkret risk för att återfalla i brott då ska den personen inte bli villkorligt frigiven. Redan det är ett viktigt steg som vi tar i dag, säger han och fortsätter:

– Vi avser också att gå vidare med förslag om tidsobestämd frihetsberövande påföljd som kan vara på plats den 1 mars nästa år, om allt går som vi tänkt oss.

– Det kommer att innebära en kraftfull inskränkning för dem som är allra farligast, exempelvis de som begår alllvarliga sexuella övergrepp.

Med den lagstiftningen kommer domstolarna att få gott stöd till att också döma den påföljden i de fall det är motiverat, fortsätter han.

– Jag vill också nämna rikspolischefens utredning om strafflängd, och där har vi också skickat med frågan om upprepad allvarlig brottslighet, inte minst om man gjort sig skyldig till upprepade grova våldtäkter, så bör man också kunna dömas till livstids fängelse, säger han.

– På tre olika fronter så kommer vi att ge domstolarna väldigt gott stöd för att kunna låsa in farliga våldtäktsmän under väldigt lång tid.

– Villkorlig frigivning spelar en viktig roll för återanpassning i samhället. Men det råder heller ingen tvekan om att farliga personer, om de kommer ut tidigt, innebär en stor risk för samhället.

Det menar han kan väga tyngre vid allvarlig brottslighet.

– Vad gäller pengarna har vi tagit höjd för det i de väldigt stora satsningar som vi gör och har aviserat för. Vi har redan nu i vår budget gjort avvägningar för att göra de här investeringarna. De är helt avgörande för att upprätta trygghet och frihet för medborgarna, säger han om kostnaderna om sju extra miljarder.

FAKTA

• Regeringskansliet remitterar i dag, onsdag, ett utkast till lagrådsremiss, där reglerna för villkorlig frigivning föreslås skärpas.

• Detta eftersom det finns ett stort behov av att lägga om kriminalpolitiken för att trycka tillbaka den grova brottsligheten.

• Lagförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

• Vad gäller höjningen till tre fjärdelar av strafftiden för fängelse kortare än sex år, kommer den träda i kraft stegvis den dag som regeringen bestämmer och "i en takt som Kriminalvården klarar av".

• Det var den 4 juli som justitierådet Stefan Reimer överlämnade betänkandet "Ett ändamålsenligt samhällsskydd (SOU 2024:48).

• Uppdragets huvudsakliga ändamål var att lämna förslag som särskilt vid allvarlig och upprepad brottslighet ökar samhällsskyddet, minskar risken för återfall i brott, leder till ökad trygghet för brottsoffer och medför skärpta reaktioner vid återfall i brott. I uppdraget ingick bland annat förslag av förändringar gällande reglerna om villkorlig frigivning.

Källa: Regeringskansliet