Är anonymiteten på internet hotad? Intervju med Henrik Alexandersson (HAX)

Anonymiteten på sociala medier – ett tveeggat svärd
Intervju med Henrik Alexandersson (HAX)

I en tid då allt fler röster höjs för att begränsa anonymiteten på sociala medier för att bekämpa så kallade trollfabriker och desinformation, ställs viktiga frågor om yttrandefrihet och individens rätt till integritet på sin spets. Nu kräver även de svenska Socialdemokraterna att anonymiteten försvinner.

Riks tog kontakt med Henrik Alexandersson, även känd som HAX, om vad ett sådant förslag skulle kunna innebära.

Anonymitetens dubbelhet

“Internet känner inga gränser. Om sociala medier tvingas kontrollera användarnas ID kommer även oppositionella i skurkstater att hindras från att framföra kritik anonymt,” menar Alexandersson. Han lyfter risken att kritik inte längre framförs eller att oliktänkande råkar illa ut om anonymiteten försvinner.

I Sverige och EU är rätten till anonymitet viktig för visselblåsare, medias källor och människor som vill kunna framföra sina åsikter utan att riskera att bli cancelerade eller utsatta för hat. “Anonymitet är i vissa fall en förutsättning för att människor ska kunna utöva sin yttrandefrihet som den formuleras i de mänskliga rättigheterna och i vår grundlag,” förklarar han.

Offentliga samtalet och anonyma röster

Men hur stort är problemet med att det offentliga samtalet “kuppas” av anonyma debattörer?

“I viss mån är det ointressant vem som säger något. Det viktiga är vad som sägs och att detta bedöms i sak utifrån sina egna meriter,” säger HAX.

Varför ska någon få vara anonym på internet? Måste vi inte kunna stoppa desinformation och påverkanskampanjer?

Alexandersson svarar att om någon ägnar sig åt något olagligt kan innehållet plockas bort och kontot stängas. “Information som inte är olaglig ska inte kunna stoppas av staten. Desinformation bemöts bäst med fri och öppen debatt.”

Politikens roll i anonymitetsfrågan

Rödgröna politiker i Sverige har tidigare krävt att man inte ska få blogga anonymt, vilket möttes av stark kritik. Nu verkar detta förslag av Socialdemokraterna inte få lika skarp kritik. HAX funderar på varför: “Det har blivit politiskt trendigt att ge sig på Elon Musk och han äger X. Det kan vara en förklaring.”

Han menar att många media reflexmässigt vänt sig mot Musk (och Trump) utan att analysera vad som sägs i sak. “Som vanligt är det viktigare vem som säger något än vad som sägs. Vilket är intellektuellt torftigt och ohederligt.”

EU och yttrandefriheten

Även EU har länge haft problem med bloggare och personer som skriver anonymt. Redan 2008 föreslog en rapport i Europaparlamentet att anonymt bloggande skulle förbjudas.

“Det blev min första strid mot EU. Förslaget föll till slut och det blev även slutet för den MEP som drev det Marianne Mikko vill jag minnas att hon hette. Sosse från Estland, utbildad till journalist i Sovjet.” berättar HAX.

Framtiden för yttrandefrihet

I USA gick Donald Trump till val på att utöka yttrandefriheten, medan EU verkar gå mot en linje av mer reglering av det offentliga samtalet. Vilken väg kommer att segra?

“Teknik slår politik. Utvecklingen går snabbt och flödet av fri information går inte att stoppa. Möjligen kan politiken inskränka det fria ordet i dagens sociala medier. Men bara om dessa sociala medier låter det ske. Och det kommer ständigt nya plattformar.”

Med tiden tror HAX att distribuerade decentraliserade sociala medier som inte går att censurera kommer att bli viktiga. “De mänskliga rättigheterna finns inskrivna i EU:s fördrag. Om yttrandefriheten sägs: Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.”