SD:s Alexander Christiansson: Public service måste bli smalare, opartiskare – och granskas hårdare

Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson Alexander Christiansson ser regeringens nya åttaåriga sändningstillstånd som en ideologisk seger. I en intervju riktar han hård kritik mot public service: “En skattefinansierad mediejätte ska inte stå i vägen för fria aktörer – och den ska definitivt inte driva identitetspolitik.”

Regeringen har lagt fram ett nytt public-service-paket som ska gälla 2026 – 2034. Kraven på jämställdhet och mångfald tas bort, opartiskheten ska kontrolleras hårdare och budgetuppräkningen stramas åt. Alexander Christiansson menar att förändringarna är nödvändiga:

– “SVT, SR och UR har fått en automatisk tvåprocents-uppräkning år efter år. Det kanske låter blygsamt, men på nästan tio år blir det hundratals miljoner kronor utan att någon frågar om pengarna verkligen gått till kärnuppdraget. Nu bryter vi den trenden och tvingar bolagen att tala om exakt vad varje skattekrona används till.”

Opartiskheten under lupp

En återkommande kritik mot public service är upplevd partiskhet. Christiansson betonar att förtroendegapet mellan höger- och vänsterväljare inte går att ignorera:

– “Vänsterväljare ger bolagen näst intill toppbetyg, medan en majoritet av de borgerliga väljarna misstror samma nyhetsutbud. Det spelar ingen roll om SVT säger att allt är i sin ordning – när halva befolkningen känner sig snedvridet representerad har vi ett demokratiskt problem. Därför inför vi tuffare, oberoende granskningar som svart på vitt ska visa om rapporteringen håller måttet.”

Han fortsätter:

– “Om granskningen visar att public service faktiskt är opartiskt – jättebra, då har vi bevis på det. Men om den pekar på systematiska vinklingar måste ledningen agera direkt. Åtta år är en evighet i medievärlden; då krävs bevis, inte bara löften.”

Slut på kvoteringskrav

Reformen stryker de mångfalds- och jämställdhetsmål som tidigare låg till grund för “speglingsuppdraget”. Christiansson kallar systemet för “ideologisk kvotering”:

– “Staten har tvingat bolagen att föra bok över hudfärg, kön och sexualitet på sina medarbetare. Det är absurt att människor ska reduceras till statistik för att uppfylla ett Excel-ark i kulturdepartementet. Vi tar bort det här tvånget – inte för att vi är emot mångfald utan för att journalistikens främsta kriterium är kompetens och opartiskhet, inte identitet.”

“Inte en slakt – men en bantningskur”

Motståndare har beskrivit budgeten som en nedskärning som hotar verksamheten. Christiansson håller inte med:

– “Första året höjer vi faktiskt anslaget med tre procent, men sedan fryser vi upptrappningen. Det är mer än rättvist med tanke på inflationen och alla andra statliga utgifter som konkurrerar om resurserna. Public service kommer fortfarande få över nio miljarder kronor årligen – men nu måste de visa att varje krona behövs.”

Varför inte bara lägga ner?

En del SD-väljare vill avskaffa public service helt. Christiansson svarar:

– “Jag förstår frustrationen, men i kristider behövs en stabil nyhetsaktör med rikstäckande utrustning. Problemet är inte att public service finns, utan hur det har skötts. Vår uppgift är att kapa det överflödiga, skydda kärnuppdraget och se till att fri konkurrens kan blomstra runt omkring. Ingen ek ska få skugga allt annat liv i medieskogen.”

“Utan SD hade de här reformerna aldrig sett dagens ljus”

Trots att Sverigedemokraterna står utanför regeringen menar Christiansson att partiet haft utslagsrösten i förhandlingarna:

– “Vi har pressat igenom både hårdare granskningar och stopp för identitetspolitiken. Hade vi inte suttit vid bordet hade licensen fortsatt svälla, och kvoteringskraven varit kvar. Det här är ett första, men viktigt, steg – får vi 55 procent av rösterna nästa gång går vi ännu längre.”