Riksdagen har beslutat att införa en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Lagen innebär att nyanlända bara ska ha rätt till kommunalt ordnat boende i tre år. Samtidigt får kommunerna större inflytande över hur mottagandet fördelas.

Beslutet står klart efter att riksdagen på torsdagen sagt ja till regeringens förslag om en ny lag för bosättning av nyanlända invandrare som kommunplaceras.

Kommunerna kommer fortsättningsvis att vara skyldiga att ta emot nyanlända som anvisas till dem. Men till skillnad från i dag ska kommunernas egna önskemål väga tyngre när mottagandet fördelas mellan landets kommuner.

— Det nya är att kommuner nu får lov att tacka nej, och det ökar pressen för kommuner som säger sig vilja ha mer. Det blir ett mer flexibelt system. Till exempel kommer socialdemokratiska kommuner som säger sig vilja ha mer invandring faktiskt matcha handling med vad de faktiskt säger, säger Sverigedemokraternas riksdagsledamot  Ludvig Aspling till Riks. 

Största förändring gäller boendet

Vid fördelningen ska hänsyn tas till bland annat arbetsmarknad, befolkningsstorlek och bostadssituation. Även områden där utanförskapet är stort ska vägas in.

En av de största förändringarna som införs gäller boendet. Enligt den nya lagen får nyanlända rätt till kommunalt ordnat boende i högst 36 månader. Därefter upphör rätten. Boendet kan också dras in tidigare, bland annat om personen inte deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser utan giltiga skäl.

Regeringen menar att förändringarna ska bidra till bättre integration och en jämnare fördelning av mottagandet över landet.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2027.