Prenumerera
Ett par från Uzbekistan ska utvisas, och har de senaste veckorna fått stor medial uppmärksamhet. Nu kan Riks berätta att mannen i familjen drog kniv när polisen knackade på för att hämta honom.
– Vi tillkallade förstärkning, säger Stina Forslund, gruppchef vid gränspolisen i Västernorrland, till Riks.
Tidig morgon den 20 mars i år. En civil patrull från gränspolisen i Västernorrland stannar till vid en bostad i Sundsvall.
På den aktuella adressen bor två illegala migranter, ett par från Uzbekistan, som gäckat Sveriges migrationsmyndigheter i många års tid.
Duon har de senaste drygt tjugo åren fått dussintals avslags- och utvisningsbeslut som de vägrat att följa. De har tidvis gått under jorden, och i mer än tio års tid har svenska myndigheter inte vetat var de uppehåller sig.
"Utan känd hemvist", står det att läsa i en notering i ett myndighetssystem som Riks tagit del av.
Men de båda uzbekerna, mannen som är 55 år och kvinnan som är 47 år gammal, vill inte följa med de civilklädda poliserna. Inte frivilligt.
55-åringen försöker först fly ut genom en altandörr. När han upptäcker att en polis blockerar den flyktvägen; tar han sig tillbaka in i lägenheten, till köket, där han hämtar en kökskniv.
Stina Forslund är gruppchef på gränspolisen i Västernorrland. Hon berättar för Riks om insatsen.
– Vi var där för att verkställa beslut om förvar, och hämta två personer i en familj, säger hon.
– På grund av tumult som uppstod så tillkallade vi förstärkning.
Gruppchefen vädjar till Riks om att inte skriva ut hur många poliser eller fordon som larmas till uzbekernas bostad. Hon vill inte att information om hur gränspolisen arbetar sprids.
– Det där tycker jag inte att man behöver skriva ut i media så att folk på förhand ska kunna räkna ut till ett annat tillfälle, resonerar hon.
Men det handlar i alla fall om flera patruller som larmas till platsen. Och efter ett tag kan de omhänderta den knivbeväpnade uzbeken.
– Vi lyckades hantera det här på ett bra sätt och ingen kom till skada, berättar Stina Forslund.
– Eftersom situationen blev som den blev, så tillkallade vi förstärkning. Om något ytterligare hade hänt, så hade vi kanske tillkallat ännu mer förstärkning.
Poliserna arbetar under insatsen även med att hålla allmänheten borta från bostaden med den knivbeväpnade 55-åringen.
– Det gäller att polisen ska få arbeta med det de ska göra, utan att bli störda av allmänheten, förklarar Stina Forslund.
När de illegala uzbekerna, under tumultartade omständigheter, omhändertas i mars i år, har det gått exakt en vecka sedan Migrationsverket överlämnat ärendet till gränspolisen för verkställighet.
Detta efter att det senaste utvisningsbeslutet mot dem vunnit laga kraft i början av februari i år. Det är då Migrationsöverdomstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd, och en utvisningsdom i migrationsdomstolen från december förra året alltså står fast.
Men parets så kallade ärendekronologi börjar inte i december 2025. Den sträcker sig hela vägen tillbaka till år 2000. Det är då kvinnan beviljas visum för att resa till Sverige från Uzbekistan. I juli fyra år senare får även mannen inresevisering.
Den 7 september 2004 söker paret asyl. Den uzbekiske mannen är då 34 år gammal, och hans 26-åriga fru är gravid.
En dryg vecka senare, den 16 september, tar de tillbaka sin asylansökan och förklarar att de vill åka hem till Uzbekistan. Dagen därpå ändrar de sig, igen, och vill på nytt söka asyl i Sverige.
I mitten av april 2005 avslår Migrationsverket deras asylansökan. Dagen därpå föds parets första och enda barn. En pojke.
Uzbekistan är en tidigare sovjetrepublik, och 2005 är ett kaotiskt år i landet. I maj det året dödas hundratals i sammandrabbningar mellan regeringstrupper och en militant gruppering i Andizjan, i östra Uzbekistan, nära gränsen till Kirgizistan.
Uzbekistans regering menar att de dödade är islamister; medlemmar i den sunnimuslimska rörelsen Hizb ut-Tahrir. De har gått till attack mot ett fängelse, fritagit hundratals fångar, skjutit ihjäl fängelsevakter, ockuperar regionkontoret och tagit dussintals som gisslan. Människorättsorganisationer i västvärlden hävdar istället att de dödade är demonstranter som protesterar mot regeringens förtryck.
Uzbekistans president Islam Karimov säger till medier att det är lönlöst att förhandla med islamisterna. Han anklagar dem för att "ta skydd bakom kvinnor och barn, och vägra kompromissa".
