Europeiska kommissionen verkar oförmögen att lära sig av politiska misstag

Trots att de gröna partierna fick en ordentlig smäll i valet till Europaparlamentet 2024 vill Europeiska kommissionen helt enkelt fortsätta på samma dyra väg när det gäller klimatpolitiken. EU:s klimatkommissionär, nederländaren Wopke Hoekstra, är enligt uppgift ivrig att hålla fast vid planerna att föreslå en utsläppsminskning på 90 procent jämfört med 1990 för EU:s klimatmål för 2040. Detta är ett av många mål inom EU:s klimatpolitik, som alltmer liknar centralplanering.

Tack och lov lyssnar ett antal EU-medlemsstater på signalerna från det europeiska samhället, som i allt högre grad motsätter sig denna typ av politik. På grund av deras motstånd försöker Hoekstra nu ge mer flexibilitet i hur dessa storslagna mål ska genomföras genom de nationella energi- och klimatplanerna (NECP).

Hoekstra är medlem i det nederländska kristdemokratiska partiet och har tidigare arbetat som affärskonsult på McKinsey & Company. Man skulle därför kunna anta att han är mer lyhörd för den ekonomiska verkligheten än vissa av sina kollegor, till exempel den hårdnackade socialistiska EU-kommissionären från Spanien, Teresa Ribera, som har motverkat varje försök att mildra klimatplanerna. För närvarande ser det dock ut som om Hoekstra i stort sett kommer att följa henne. Han har öppet betonat att det är viktigt att hålla fast vid klimatpolitiken och sagt: ”Ett motståndskraftigt, säkert och hållbart Europa är beroende av en ambitiös klimatpolitik. Det innebär både att minska utsläppen och att anpassa oss till det klimat som redan förändras.”

Detta trots de djupa problemen inom Europas kemiska industri, som utgör grunden för alla andra industrier. Den står inför avyttringar, till stor del på grund av strukturellt höga europeiska energipriser, som hålls på en hög nivå på grund av EU:s klimatpolitik. Enbart priset på naturgas i USA är till exempel lägre än den totala kostnaden för EU:s utsläppshandelssystem (ETS), en effektiv klimatskatt.

Högre skatter

Även på andra politikområden verkar Hoekstra ha övergett all ekonomisk förnuft. Enligt den tyska tidningen Bild överväger Europeiska kommissionen att driva igenom högre skatter som skulle göra cigaretter 30 procent dyrare redan från 2026.

Hoekstra är ansvarig för detta, eftersom han som EU-kommissionär för klimat, nettonollutsläpp och ren tillväxt är behörig att revidera tobaksskattedirektivet (TED), som på något sätt också omfattar beskattning. Enligt uppgift vill han inte bara införa högre skatter på cigaretter, utan även på andra alternativa nikotinprodukter, såsom e-cigaretter, upphettad tobak och nikotinpåsar.

Även här har flera medlemsstater redan signalerat sitt motstånd, med Rumänien, Italien och Grekland bland de mest högljudda motståndarna. Som ett resultat av detta utelämnades frågan från kommissionens arbetsprogram för 2025. Det finns farhågor att ännu högre skatter skulle drabba mindre välbärgade medlemsstater och konsumenter oproportionerligt hårt genom inflation. Till och med kommissionens ordförande Von der Leyen är enligt uppgift skeptisk till detta, eftersom hon fruktar att en ökning av inflationen inte är en bra idé i det rådande ekonomiska läget.

Det är inte bara rädslan för högre priser som verkar bekymra motståndarna bland EU:s medlemsstater. Italiens vice premiärminister Antonio Tajani skickade ett brev till Hoekstra där han hävdade att alternativa tobaksprodukter inte bör behandlas på samma sätt som traditionella cigaretter när det gäller beskattning.

Det finns mycket att säga om detta. Om man tittar på Sverige är det svårt att förneka att det enda EU-land som inte har tvingats av EU att förbjuda ett alternativ till cigaretter, snus, inte bara har en av de lägsta rökfrekvenserna i Europa, utan också har en mycket lägre förekomst av rökrelaterade sjukdomar. På 1960-talet rökte nästan hälften av de svenska männen. Idag rök endast cirka 5 % av de vuxna svenskarna, medan det europeiska genomsnittet är 24 %. Jämfört med andra EU-länder har Sverige 44 % färre tobaksrelaterade dödsfall, 41 % lägre lungcancerfrekvens och 38 % färre cancerdödsfall.

Det är också värt att notera att Sverige har lägre skatter på alternativ till cigaretter. Som alltid i sådana här fall är sambandet och orsakssambandet inte så enkelt, men alla som verkligen bryr sig om att minska cancerfrekvensen i Europa bör välkomna alla hälsosammare eller ofarliga alternativ till cigaretter, istället för att straffa dem. 

Kopiering av den nederländska politikens misslyckande

En diplomat som representerar en sydlig medlemsstat har påpekat för Euractiv att höga tobaksskatter i Frankrike och Nederländerna har lett till svarta marknader och ökad gränshandel. Diplomaten anklagade därmed Paris och Haag för att nu pressa andra att ”upprepa samma misstag”.

Straffskatter räckte inte för den nederländska regering som Hoekstra tillhörde som vice premiärminister mellan 2022 och 2023. Denna regering förbjöd också alla nikotinpåsar, även om dessa inte innehöll någon tobak alls, ett förbud som följde på flera års höjningar av punktskatten på traditionella cigaretter. 

Sådana politiska val bortser helt från alla vetenskapliga bevis om skadorna av nikotin, det beroendeframkallande ämnet i cigaretter och dess alternativ, jämfört med skadorna av tobaksförbränningen. Enligt den brittiska regeringens hälsodepartement visar de bästa uppskattningarna att e-cigaretter är 95 % mindre skadliga för hälsan än vanliga cigaretter. Vid en utfrågning i Europaparlamentet den 6 februari förklarade Hoekstra dock rakt ut att ”rökning dödar, vaping dödar”. På något sätt är det få som reagerar när en EU-kommissionär gör så kategoriska och ovetenskapliga uttalanden.

Oavsiktliga konsekvenser

Den nederländska strategin att reglera ihjäl, som förespråkas av personer som Hoekstra, syftade till att tvinga landets breda nikotinkonsumenter till underkastelse, men fungerade helt enkelt inte. Det uppmuntrade bara nederländska konsumenter att köpa billiga, oreglerade alternativ, vilket skapade en blomstrande marknad för dem som tjänar pengar på olaglig handel. Mellan 2020 och 2024 ökade konsumtionen av obeskattade cigaretter i Nederländerna med 15 % till 25 %, vilket belastade brottsbekämpningen i kampen mot kriminella nätverk och utsatte konsumenterna för en rad skadliga kemikalier och tillsatser som vanligtvis finns i olagliga nikotinprodukter.

Dessutom har samma brottslingar som tjänar pengar på nederländska nikotinanvändare blivit rika på att sälja andra olagliga varor. En ny OECD-studie visar att Nederländerna mellan 2020 och 2021 var EU:s största destination för förfalskade varor, allt från klockor och handväskor till läkemedel. 

Med sådana katastrofala resultat skulle man kunna tro att Nederländernas beslut att gå efter nikotin istället för att följa den mer genomtänkta svenska modellen skulle tjäna som en varnande exempel för Europeiska kommissionen och andra medlemsstater. För vissa har det gjort det. För andra, som Frankrike, har det inte gjort det, vilket skapar allvarliga säkerhets- och ekonomiska problem som sprider sig långt utanför landets gränser. 

Hoekstras agerande står dessutom i strid med de många uppmaningarna från europeiska beslutsfattare, företag och civilsamhället att minska EU:s administrativa börda. EU-kommissionen har presenterat några lovvärda initiativ i detta avseende, men fortsätter att lägga fram alla möjliga nya restriktiva åtgärder, regleringar och, ja, skattehöjningar. Trots sin bakgrund inom näringslivet ansluter sig Hoekstra till den ”business as usual”-brigad som driver på för ännu mer EU-reglering, restriktioner och beskattning. Med sådana vänner behöver den som stöder entreprenörskap och ofta livräddande innovationer inga fiender. 

Pieter Cleppe