Joakim Medin frigiven: Frågetecken kring Sveriges förhållande med Turkiet

Det är svårt att föreställa sig att Sverige inte ingick någon form av direkt eller indirekt deal med Turkiet inför frigivningen av Joakim Medin.
Joakim Medin frigiven: Frågetecken kring Sveriges förhållande med Turkiet
Publicerad den

Den svenske journalisten Joakim Medin, verksam vid den vänsterorienterade och klimatfokuserade tidningen Dagens ETC, släpptes efter 51 dagar i turkiskt fängelse, betydligt snabbare än vad många bedömare hade väntat sig. 

Mycket tyder på att frigivningen skedde som ett resultat av någon form av indirekt överenskommelse med den turkiska regeringen, även om Sveriges utrikesminister kategoriskt förnekar detta. Samtidigt har händelser som Säkerhetspolisens (Säpo) tillslag mot Shiyar Ali – YPD/YPG:s representant i Sverige – samt mot en svensk diplomat under veckan väckt frågor. 

Överenskommelse med Turkiet inför Sveriges Natointräde

Inför Magdalena Anderssons (S) tillträde som Sveriges statsminister november 2021 köpte Socialdemokraterna vänster-vilden, Amineh Kakabavehs utslagsgivande röst. Detta efter att S-regeringen gått med på att höja anslagen till det demokratiska kurdiska unionspartiet, YPD, i Syrien, värt 1,5 miljarder kronor. Detta trots att YDP grundades 2003 som den syriska grenen av Kurdistans arbetarparti (PKK). Och Turkiet klassar organisationen som en terroristgrupp. I det skriftliga avtalet, trots att Säpo och Migrationsverket klassar även YPG som ett säkerhetshot, betonas att frihetskämpar som slagits eller sympatiserar med YPD/YPG klassas av vissa statsaktörer som terrorister är oacceptabelt. 

Kort därefter, i samband med Sveriges ansökan om Natomedlemskap, ställde dock Turkiet tydliga krav på Sverige att samarbeta med Turkiet i nationell säkerhet. Som blivande Natomedlemmar slöt Sverige och Finland ett bilateralt avtal med Turkiet som skulle innebär att Sverige och Finland skulle ge fullt stöd till Turkiet mot hot mot dess nationella säkerhet, inklusive att begränsa PKK:s och YPD:s aktiviteter i Sverige. Så blev det också. Sverige genomförde omfattande reformer i sin terroristlagstiftning som träde i kraft juli 2022 och utvisade vissa PKK aktivister. Det florerade en lista av namn på uppemot 70 kurdiska aktivister i Sverige, som Turkiet begär utlämnad. Många av dessa individer var medborgare även i Sverige. En av dessa individer uppges vara Shiyar Ali, kurd från Syrien. 

Shiyar Alis aktiviteter i Sverige 

Shiyar Ali har sedan Syrien-kontaktens start agerat som YPD/YPG:s representant i Norden, och därmed agerat som en de facto diplomat i Sverige. Parallellt med den rollen var han även aktiv som lokalpolitiker för Centerpartiet i Sandviken.

I sin roll som de facto diplomat var han misstänkt för näringspenningtvätt, grovt brott, i mål B 6565–17 Nacka tingsrätt. Polis gjorde ett tillslag i Ayren TV kanals lokaler i Nacka och fann drygt tre miljoner kronor i ett kassaskåp. Aryen TV är en propagandakanal för ett iranskt kurd-separatistiskt parti (PJAK). Även detta parti är afficierat med PKK.  Pengarna uppgavs av Shiyar Ali vara avsett för transport från Tyskland till nordöstra Syrien för att stödja den kurdiska befolkningen. Enligt åklagaren skulle pengarna ha skaffats på brottsligt sätt och misstänktes ha varit ämnade för att finansiera verksamheter kopplade till PKK-afficierade grupper. 

Tingsrätten frikände dock Shiyar Ali den 17 april 2024. Trots att förundersökningen pågick i närmare sju år, från 2017 till 2024, var domskälen ovanligt kortfattade. Åklagaren valde heller inte att överklaga domen. Det beslagtagna beloppet överlämnades sedermera till Kurdiska Röda Halvmånen i Syrien, med andra ord kom pengarna till YPD-kontrollerade områden i Syrien.

I rättegången mot Shiyar Ali åberopade han vittnesmål av en svensk diplomat vid namn Per Örnéus, denne bekräftade Shiyar Alis uppgifter och förstärkte hans försvar. 

Allvarliga brottsmisstankar riktas mot Shiyar Ali och en svensk diplomat

Trots frikännandet beträffande brottsanklagelsen om näringspenningtvätt är nu Shiyar Ali tillsammans med en svensk diplomat föremål för brottsutredning, ”obehörig befattning med hemlig uppgift”. Gärningen ska ha ägt rum under tiden oktober 2022 - maj 2024. Detta innebär att den svenska diplomaten och Shiyar Ali parallell med sin diplomatiska status och anklagelser om näringspenningtvätt ska ha bedrivit kriminell verksamhet och har röjt uppgifter som inneburit men för rikets säkerhet. Båda två har släpptes har på fri fot, men misstankarna kvarstår.

Det är värt att notera att de nya misstankarna mot Shiyar Ali uppkommit i ett sammanhang där flera andra omständigheter väcker frågor – inte minst det snabba frisläppandet av journalisten Joakim Medin i Turkiet, vilket vissa bedömare ser som potentiellt kopplat till händelserna kring Shiyar Ali och den svenska diplomaten. Det är även värt att notera Shiyar Alis roll i frisläppandet av Joakim Medin ut ur syriskt fängelse 2015.

Shiyar Ali och en svensk diplomat, av allt döma Per Örnéus som tidigare har varit Sveriges representant i Syrien, har anmälts i oktober 2024 för nu aktuella brottet. Säpo gjorde av ett oförklarat skäl tillslag mot dessa individer först förra helgen. Detta sammanfaller med UD:s intensifiering av arbetet att få Joakim Medin fri från Turkiet. Det blir inte fel att dra slutsatsen att Säpo är medveten om å ena sidan Turkiets känsliga inställning mot PKK aktiviteter i Sverige. Å andra sidan behovet att underbygga UD:s förhandlingsposition med Turkiet genom att uppfylla sedan tidigare ingångna samarbete i säkerhetsfrågor med Turkiet, nämligen att vidta åtgärder mot PKK och YPG i Sverige. 

Det hela blir ännu mer intressant då under perioden Shiyar Ali var misstänkt för förvaring av pengar i PKK allierade TV kanals lokaler i Nacka i syfte att transportera det till YPD kontrollerade områden tilläts han representera organisationen i Sverige. Och att sedan oktober 2024 har dessutom funnits andra allvarliga misstankar mot honom och diplomaten. 

För övrigt ingick diplomaten som förra veckan begick självmord och den som alltjämt är misstänkt för brott, i gruppen av 261 tjänstemän anställda på Regeringskansliet som 2018 slog larm om Sverigedemokraternas dåliga värdegrund. Detta trots att de själva har bokstavligt talat velat skada rikets säkerhet. 

Nima Rostami, advokat och debattör

Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Populära artiklar

No stories found.
logo
Riks
riks.se