Insiktsfulla socialdemokrater förstår att deras parti har gjort bort sig fullständigt när det gäller invandring och brottslighet. Det är också plågsamt för många socialdemokrater att ett nytt parti med rötter i de nationalistiska rörelserna på högerkanten nu har blivit den svenska arbetarklassens nya företrädare. Det är plågsamt för Socialdemokraterna att Sverigedemokraterna lockar deras väljare (åtminstone männen) och att Sverigedemokraterna leder den historiskt nödvändiga utveckling som nu sker mot begränsad invandring, mot hårdare tag mot brottslighet och mot mer verklighetsförankring i energi- och näringspolitik.
Socialdemokraterna har svarat med att helt skamlöst hävda att de alltid stått för en stram migrationspolitik. Just det slog dock inte så väl ut. Lögnen var för uppenbar. Ändå verkar de vilja fortsätta med sitt skamlösa beteende. Socialdemokraterna säger att de till skillnad från Tidöpartierna också vill motarbeta nyrekryteringen av unga, men när de kommer med förslag för att göra just det presenterar de förslag som Tidöpartierna redan tagit fram och som står omnämnda i Tidöavtalet.
När Magdalena Andersson och Ardalan Shekarabi vid en pressträff den 6 september presenterade vad de påstod var nya förslag mot nyrekryteringen till de kriminella gängen beskrev de två förslag som redan står omnämnda i Tidöavtalet. Det gäller möjligheten att använda tvångsmedel (exempelvis hemlig avlyssning) mot ungdomar under 15 år (se s. 22 i Tidöavtalet) och ett eventuellt inrättande av så kallade ”ungdomskriminalitetsnämnder” enligt dansk modell där unga personer som är på väg in i brottslighet möts upp av polis och socialtjänst. (se själva sidan 27 i Tidöavtalet).
Och det förslag om en så kallad Rico-lagstiftning som Socialdemokraterna nu går fram med finns visserligen inte med i Tidöavtalet, men det har tidigare lagts fram i Riksdagen av Sverigedemokraterna.
Det är nog inte så lätt att vara socialdemokrat i dag. Samtidigt som man måste demonisera Sverigedemokraterna för att inte ge dem legitimitet, tar man helt öppet deras politik. Eller helt öppet… inte riktigt. Men hur svårt är det för svenska journalister att titta i Tidöavtalet? Så det kanske inte var så konstigt att Ardalan Shekarabi och Magdalena Andersson såg lite nedslagna ut när de kallar till pressträff och sverigedemokratiska förslag till socialdemokratisk politik.