Debatten går fortfarande varm avseende västs demografiska utveckling. Det föds för få barn. Kvinnor skaffar inte barn, de väljer karriär före familj. Väst går mot en avveckling och det enda vi kan göra är att skruva upp arbetskraftsinvandringen för att säkra innovationskraften och vår välfärd.
Något samtliga i debatten missar är att arbetskraftsinvandring direkt motarbetar jämställdheten och i förlängningen också svenska kvinnors möjlighet, och vilja, att skaffa barn.
En kvinna i fertil ålder kommer alltid ses som mer opålitlig på arbetsmarknaden än en man. Kvinnor föder barn och tar generellt ett större ansvar för dem. De tar längre föräldraledighet och vabar mer. Det svenska föräldrasystemet är generöst och arbetsgivare behöver inte själva bekosta ledighet i samband med födsel, föräldraledighet eller vab. Detta är bra och bidrar till att höja kvinnors status på arbetsplatsen. Men vi människor är inte utbytbara och oplanerbar frånvaro kommer alltid ge problem med schemaläggning, vikarier och leveranser - detta är sant både för svenska kvinnor OCH män.
Det är dock faktum att svenska kvinnor tar mer av föräldraledigheten och vabbar mer - kvinnor blir alltså som grupp mindre attraktiva att anställa schemaläggningsmässigt för en privat arbetsgivare. Frånvaron ger också långtgående effekter för kvinnors vidare karriärsutveckling. Kvinnor måste "nå ända fram" karriärsmässigt innan de skaffar barn om de ska vara säkra på att komma dit. Åren tickar på och det blir inga barn. Något det faktum att kvinnor blir allt äldre innan de får sitt första barn tydligt talar för.
Utlandsfödda män är en av de grupper som tar ut minst föräldraledighet (Duvander, 2022) och har i snitt 40% lägre lön (SCB, 2022) än en svenskfödd man. Till detta tillkommer ytterligare fördelar som inte förs i statistik men som jag med många kvinnor erfar dagligen i arbetslivet. En utlandsfödd man tenderar att överlämna vab till sin fru. Nätverkande aktiviteter efter arbetstid är inga problem - frun (och ibland invandrad farmor) sköter markservicen. Resor kan göras på studs och självklart tickar den utlandsfödde mannen mångfaldskvoten. '
Den utlandsfödde mannen åtnjuter en unik position med oavbrutet karriärsfokus. Valet för en privat arbetsgivare är för många givet. En utlandsfödd man kommer kosta mindre, inte ta ut långa ledigheter, gå hem när skolan ringer eller krångla om att förlägga möten före kl 15. Hela arbetsgrupper bestående av indiska eller pakistanska män är en vanlig syn i dagens ingenjörssverige.
Ännu värre är det inom traditionella välfärdsyrken som traditionellt attraherar större mängd kvinnor. Hela yrkeskårer undanträngs till fördel för inkvoterade utländska män som inte ens talar svenska. Lönerna sjunker, arbetsmiljön blir ohållbar där svenska kvinnor tvingas täckas upp för utländska män som inte kan kommunicera eller utföra det arbete de är ålagda. Och värst av allt inom välfärden blir, i vanlig ordning, kvinnliga patienter lidande när de plötsligt utsätts för utländska manliga förövare. Ingen har väl undgått det uppmärksammade fallet av våldtäkt mot en 100-årig kvinna på ett vårdboende?
Svenska kvinnor och män behöver öppna ögonen. Arbetskraftsinvandring lönedumpar hela yrkeskårer och eroderar och slår sönder den familjevänliga arbetsmarknad som vi faktiskt behöver nå om vi vill vända den demografiska utvecklingen. Till syvende sist är det framtida svenska familjer som går förlorande ur slaget för att maximera företags vinster och klåfingriga politikers jakt på integrationsprojekt.
Samhällsengagerad mamma
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.