Antalet utsatta områden ökade med 16 områden till 167 under 2024, enligt Boverkets och SCB:s gemensamma uppföljning.
Dessa befinner sig i 60 utav landets kommuner.
"Försämringar i indikatorn för svaga skolresultat står för den merparten av förändringen," säger Susanne Zander, utredare på SCB.
Boverkets och SCB:s analys bygger på sex problemvariabler: svaga skolresultat, trångboddhet, bidragsberoende, svag etablering på arbetsmarknaden samt kriminalitet och lågt demokratiskt deltagande. De två sistnämnda variablerna bedöms som oförändrade i analysen från år till år.
Det är svagare skolresultat som har lett till den försämrade lägesbilden under 2024. I denna variabel räknas andelen elever i årskurs 6 som gått ut med godkända betyg i kärnämnena, andelen elever som gått ut årskurs 9 och är behöriga till nationellt gymnasieprogram samt andelen elever som gått ut gymnasiet med en gymnasieexamen.
Drygt hälften av landets utsatta områden – 75 stycken – har endast en särskilt stor utmaning, nämligen svaga skolresultat. Dessa områden är spridda över hela landet, inklusive i medelstora kommuner och i Norrland.
Myndigheterna pekar ut 16 områden som mest utsatta, det vill säga att minst tre variabler är låga och de utöver detta har särskilt stora utmaningar i övrigt.
Dessa befinner sig i Botkyrka, Eskilstuna, Linköping, Motala, Alvesta, Malmö, Halmstad, Göteborg, Västerås, samt Avesta:
Boverkets och SCB:s analys på utsatta områden skiljer sig från Polismyndighetens lista på utsatta områden då de omfattar olika variabler.
Polisens lista baserar sig främst på kriminell påverkan i de olika områdena. Förra året klassade polisen 65 områden som utsatta, varav 19 som särskilt utsatta.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.