EU:s direktiv om skrotbilar – därför var det första förslaget så urspårat

EU:s direktiv om skrotfärdiga fordon (End of Life Vehicles, ELV) ska uppdateras och EU-parlamentet har precis antagit en kraftigt ändrad version av det förslag till direktiv som i sin första version skulle ha satt rejäla käppar i hjulen för bilentusiaster. Varför var det ursprungliga förslaget så radikalt?

– För några år sedan ville EU-kommissionen göra en uppdatering, och man hämtade inspiration från andra typer av cirkulära produktsystem som exempelvis pantsystemet för dryckesförpackningar. Kommissionen ville få till en mera cirkulär process även för bilar. 

– Vad man på EU-kommissionen kanske inte riktigt tänkte på var att bilar redan idag hanteras väldigt cirkulärt. Vi har – i synnerhet i Sverige – redan idag en omfattande verksamhet med olika typer av verkstäder som reparerar och ser till att förlänga livet på våra bilar, mer än vi gör på andra produkter. Det är få produkter i samhället som vi så aktivt lämnar in på service och underhåller för lång livslängd som vi gör på bilar. Vi gör inte så på andra kapitalvaror som spisar och tvättmaskiner och andra produkter. Så bilar är inte en slit och slängprodukt på det sättet, utan bilbranschen är snarare ett föredöme. Det finns en hel sektor – bildemonterare, bilhandlare och verkstäder – som tar hand om och säljer bildelar och därmed tar hand om och ser till så att både bildelar och skadade bilar får ett förlängt liv.

Hur långt ifrån det nuvarande förslaget låg det ursprungliga och långt mera radikala förslaget?

– EU-kommissionens ursprungliga förslag innebar i princip att om bilens värde är lägre än vad det kostar att återställa den till kördugligt och godkänt skick så är den att betrakta som skrot. Det är en orimlig hållning menar vi. Det är nog väldigt många veteranbilar på muséer och i garage som har kostat långt mer att rusta upp än bilens marknadsvärde.

Visst är det också så att vi i Sverige skiljer ut oss från många andra länder i EU i hur vi tar hand om våra bilar?

– Ja i Sverige har vi en levande kultur där vi tar hand om och rustar upp, och bygger om gamla  och riktigt gamla bilar. Men det här har EU-kommissionen inte alls tänkt på, deras sätt att resonera kring ELV-direktivet är hur man hanterar plastförpackningar och hemelektronik. EU-kommissionen hade en föreställning om att det är många uttjänta bilar som inte tas om hand av bildemonterarna. Så är det kanske in vissa EU-länder och då borde problemet ha adresserats till de länderna. Men så tänkte inte EU-kommissionen utan det var one size fits all. Det är därför det här förslaget slår så fel för oss i Sverige och speciellt för oss i entusiastbilvärlden och motorsporten, där vi ju jobbar extremt mycket med att ta hand om och förlänga livet på bilar.

Halvgamla bilar glömdes bort

Det var bland annat tack vare KAK som EU blev uppmärksammat på att förslaget till nytt ELV-direktiv glömde bort en viktig aspekt:

– Redan tidigt i processen med att ta fram förslaget så sades det att man skulle skapa undantag för bilar som var över en viss ålder. Och så hade det nog kunnat bli. Men vi i veteranbilsvärlden bland annat KAK, som jag kommer från, har pekat på att för att det även i framtiden ska kunna finnas gamla, klassiska bilar, så måste det finnas möjligheter att ta hand om och förlänga livet på nyare bilar, så att även de kan bli gamla och klassiska hobbybilar i framtiden. Och detta perspektiv var vi ganska ensamma om. I början på sommaren hade miljöministrarna i EU:s ministerråd ett möte. Och efter det så kom ett förslag som ligger mycket närmare vår position.

Vad ser ni för problem eller faror som finns kvar med det förslag som EU-parlamentet antagit?

– Man skulle kunna önska till exempel att äganderätten till bilen är ännu tydligare. Det nu liggande förslaget ställer fortfarande till med problem när man importerar eller exporterar bilar till Sverige eller EU.

LÄS ÄVEN: Veteranbilsägare kan snart andas ut?

De startar namninsamling mot förslaget