Stegras konkurs skulle nog bli den största i Sveriges historia, och alltså bräcka Northvolts undergång för snart ett år sedan.
Det säger Ossi Pesämaa, biträdande professor i företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet (LTU) till Riks.
– Det är ganska uppenbart för nästan alla utanför att det här är ett företag i en djup kostnadskris, säger han.
– Så det är klart att människor reagerar och är ängsliga och oroliga och kanske till och med arga.
Ossi Pesämaas specialområde är projektledning inom företagsekonomi. Han berättar i en lång intervju med Riks att han särskilt intresserat sig för megaprojekt i kontexten av den gröna omställningen.
– Just för Sverige och norra Sverige så är det tråkigt med att vi har två – först Northvolt och sedan håller nu Stegra på att gå på samma väg. Det är jättetråkigt.
Hur nära förestående tror du att en eventuell konkurs kan bli?
– Ja det är ju väldigt avgörande nu om man i den här finansieringsrundan som man befinner sig i lyckas locka till sig eller attrahera ytterligare 10 miljarder.
– Jag tycker själv att det känns väldigt lite i det här sammanhanget även om det är jättemycket pengar. Så jag har svårt att se att det skulle räcka.
Men du tror att kollapsen är nära förestående?
– Min bedömning är att Stegra står för en akut kostnadskris och en akut likviditetskris. De måste ju hitta pengar på något sätt.
– Men just nu så känns det som att nästan den enda vägen ut är att de hittar en annan ägare.
Och att det går via en konkurs då, tänker du?
– Ja, att de går via en konkurs där någonting skrivs över. Eller att de hittar en så pass stark finansiär som kan ta över och gå in med så pass stora finansiella muskler.
– Så att de kan återfå legitimitet, auktoritet och trovärdighet för projektet att driva det i mål. Men det börjar ju vara bråttom.
Han säger att de har kartlagt samtliga megaprojekt i Sverige under de senaste åren och haft mycket fokus på projektens ekonomi.
Tid, kostnad och innehåll, eller kvalitet (TKI), är ett nyckelord för de här projekten, enligt Pesämaa.
– Det vi har sett då är att det finns väldigt stora sådana här tids- och kostnadsöverskridanden vilket är väldigt klassiskt för just megaprojekt.
Folk inifrån Stegra har tagit kontakt med honom, inte minst i absolut närtid, om hur situationen ser ut bakom väggarna till det haltande bygget.
– Enligt Stegras egen utsago har de kommit 60 procent in och de har spenderat ungefär 72 miljarder. Och nu är de ute på en extra finansieringsrunda där de vill få in 10 miljarder till.
– Men när jag har pratat med folk på insidan, och det bekräftades så sent som idag, så bedömer de att det här projektet har inte kommit mer än halvvägs.
– En del är betydligt mer pessimistiska än så och säger att det har nog inte ens kommit halvvägs och att det till och med ligger längre bakåt än så.
Så du har också uppgifter om att det inte riktigt stämmer – att det inte har gått så långt som Stegra säger då, när du pratar med entreprenörer.
– Min bedömning är att den bilden är väldigt optimistisk, även över hur långt de har kommit.
– Entreprenörerna ser ju också osäkerheten i projekterna och det gör ju också att det sannolikt påverkar prislappen.
Vad säger de nu?
– Det är en stor oro. Jag har inte själv varit på insidan utan bara pratat med dem.
– Men det jag har hört är att många har tagit ut entreprenörer och maskiner och så vidare. Det är för att det finns en oro att om lyset skulle släckas, då vill de ju inte ha maskiner där för det är ju pengar som också följer med konkursboet.
Exakt, men hur fungerar arbetet då om de har tagit bort sina maskiner? Då är det kanske inte så mycket aktivitet där just nu?
– Nej, och de hade ju ett längre stopp där kring jul också och det var ju många som också tyckte att det var märkligt att det blev ett längre stopp i ett så pass stort och viktigt projekt med en så tajt tidsram.
Vad är det för kontakter du haft på insidan?
– Jag har haft kontakter med både entreprenörer men även med anställda. Både i ledande ställningar – de har varit projektledare eller haft den typen av befattning – men också de som haft en lägre befattning eller jobbar som konsulter.
Kontakterna har skett både i absolut närtid, bara timmar innan intervjun med Riks, men också tillbaka i tiden under hösten, berättar han vidare.
När jag pratade med vår källa "Sebastian" på insidan slängde han en liten känga till att de har skött anställningarna horribelt med tanke på att det finns ju ingenting att göra.
– Ja, och det var ju samma sak där på Northvolt – att det var väldigt många som satt på lådan, fick man höra.
Förutom att Stegra står inför en akut kostnadskris och en likviditetskris, brottas bolaget med ett stort manfall, fortsätter han.
– Människor i nyckelpositioner har slutat på Stegra, så det är inte bara entreprenörer som har lämnat bygget utan det är även nyckelpersoner. Det här är flera signaler som pekar mot samma sak.
Han säger att det också finns ett stort engagemang i sociala medier där folk är oroliga, ängsliga och till och med arga över den här situationen.
– Från att vi gick från ett skede där alla var väldigt optimistiska så är nu människor starkt pessimistiska. Och till och med skuldbeläggande. Man vill kanske till och med rikta den här ilskan och ängsligheten mot vissa personer och politiker.
– Med den här stora finansiella krisen så börjar folk också bli rädda att våra pensionspengar försvinner in i det här eller att andra typer av besparingar som vi har genom olika fonder går in i den här typen av projekt som ett rent slöseri.
– Och en del kallar det till och med för korruption och så vidare. Och det är den typen av känslor som nu kommer till ytan och en del av det finns ju, det är jag helt säker på, också i Boden.
– Det finns i övriga Sverige och det finns även internationellt. Man har till och med vänt sig till mig från andra länder.
Han säger att bland annat den Europeiska investeringsbanken (EIB) har satsat mycket i den gröna omställningen.
– Och där har vi två norrlänningar – Thomas Östros och Anders Sundström – som har stort inflytande över de här pensionspengarna med mera, men också försäkringspengarna.
De personer som var i projektledande ställning på Northvolt har nu också tagit sig till Stegra, och jobbar där och leder projektet därifrån från insidan, fortsätter han.
– Sedan har vi ju även ett korsägande där också eftersom Harald Mix och Altor ju har varit i båda projekten.
– Det är ganska uppenbart för nästan alla utanför att det här är ett företag i en djup kostnadskris och det här är kanske på väg att bli ett av Sveriges största konkurs i modern tid. Så det är klart att människor reagerar och är ängsliga och oroliga och kanske till och med arga.
Men du tror alltså att det här kan slå Northvolts konkurs?
– Jag tror att det här är större, jag tror det.
Och då blir det ju inom väldigt kort tid och i ett begränsat regionalt område i Sverige. Vad gör det här med regionen framför allt då?
– För regionen är ett extremt hårt slag såklart och samtidigt får man väl se. Det kan ju vara så att en konkurs kan göra att någon annan kan ta vid och kanske utveckla det här.
– Men just nu tror jag att tilliten och det här förtroendekapitalet för Stegra börjar vara på en väldigt väldigt låg nivå och hur de ska lyckas vända det här, det har jag svårt att se.
Och du pratar om att tilliten till bolaget har fått sig en törn. Vad gör det med den här finansieringsrundan? Tror du att det kommer att komma nytt kapital till Stegra?
– Jag tror att hela den sammanlagda bilden, om man ser till exempel att deras största leverantör GRK har dragit sig tillbaka redan i december.
– De skulle komma tillbaka i januari men de har nu senarelagt det. Plus att de här nyckelpersonerna har hoppat av, och att man också fått bakslag om statliga garantier med mera för det här projektet. Plus att det ligger ute obetalda fakturor på hundratals miljoner.
– Så den sammanlagda bilden gör ju också att de är i ett extremt utsatt läge och deras legitimitet för att återvinna det här förtroendet skulle jag ändå betrakta som låg och väldigt utmanande.
Boden är en liten kommun med ungefär 28 000 invånare, fortsätter han.
– Jag läste en artikel i NSD att man belånat kommunen på ungefär 1,6 miljarder och de kommunala bolagen med ungefär lika mycket till.
– Från att de 2017, när det här låg i sin linda, hade en belåning på ungefär 80 till 90 miljoner.
– Det blir mycket på 28 000 invånare.
Om man jämför med Skellefteå så har ju de Skellefteå Kraft som pumpar in pengar, och Boden har ju inte det.
– Ja, precis. Så för Bodens kommun så blir det ett mycket tuffare slag än det blir för Skellefteå kommun.
"Sebastian" som vi pratade med inifrån var ju säker på att det är SSAB som kommer att stå där och knacka på dörren vid en eventuell konkurs. Tror du också det?
– Jag har ju spekulerat och tänkt att det är en naturlig arvtagare av projektet om det skulle bli en konkurs. Samtidigt är några jag har pratat med den senaste tiden så pass skeptiska. En del från insidan menar på att de inte är säkra på att det blir ett stålverk.
Och det här är då källor du har inifrån. Är det personerna som du har pratat med i närtid?
– Det är personer som jag har pratat med i närtid.
När du pratar med de här personerna – har din bild av Stegra förändrats något sedan dess?
– Nej, egentligen inte, utan det har bekräftat vissa saker.
– Man kanske får uppfattningen att bilden har blivit mer negativ men totalt sett så har jag sett från första början också att det har funnits stora tids- och kostnadsutmaningar eftersom det alltid finns det i den här typen av megaprojekt.
I vilket skede började du se att det kanske fanns problem i det här företaget?
– Direkt när det meddelades att det skulle komma stora megaprojekt till norra Sverige så gjorde vi forskningsansökningar på just tids- och kostnadsöverskridande.
– Så det fanns ju från dag ett egentligen eftersom det är mitt forskningsområde.
Och hur gick det med anslagen?
– Ja, vi har ju fått ett väldigt svalt intresse från våra forskningsråd, från samtliga, det har varit obefintligt och motiveringen har ju nästan alltid varit att den här kunskapen redan finns. Den har varit ganska sval och kall får man säga.
– Så då har vi följt det här på sidan om, som man gör många gånger.
– Som forskare har man ett intresse och man stänger inte boken för att det inte finns pengar utan då finansierar man det på något annat sätt.
Men vad säger det här om universitetsvärlden då att vissa projekt inte får anslag som kan vara nödvändiga för att lyfta upp hela bilden?
– Ja, men det kanske är just min tolkning här också att när man pratar om ekonomi så blir det lätt just det här att man blir den här glädjedödaren.
– Även om det faktiskt är någonting nödvändigt som vi alla måste förhålla oss till så vill man liksom inte riktigt se den realistiska biten av ett sånt här projekt utan man vill hellre prata om... de senaste åren har det ju varit väldigt mycket om den gröna omställningen och hållbarhet och den typen av frågor och då får ekonomi stryka på foten. Det tycker jag är en allmän trend i samhället idag.
Han säger också att såväl forskare som media har gått in i det här med ganska okritiska ögon.
Man blir nästan resistent och immun mot kritik och man värjer sig och man istället vill inte ta emot fakta i den här optimismen över projekten, fortsätter han.
– Man säger att det där är bara rykten och det blir ett strutsbeteende där man sticker huvudet i sanden istället för att vara realistisk.
Men just det här som har hänt i Norrland – det har ju varit en otrolig expansion just av gröna industrier.
Region Västerbotten hyrde nyligen in sig på Grand Hotel här i Stockholm i två veckor och fokus var ju den här gröna industrin i Västerbotten. Entusiasmen fortsätter med oförminskad fart.
Och nu ska de ju också ha en kommunal mässa där i Skellefteå som heter Society Expo 2026 – en ny hållbarhetsmässa.
Har Norrland kapats av den här gröna febern?
– Ja, jag vet inte om jag skulle kalla det så men den gröna omställningen stannar ju inte med de här projekten. Den här gröna omställningen pågår ju i det lilla och den kommer att fortsätta pågå i det lilla. Där vi anpassar våra levnadsmönster och vanor till att ha ett mer hållbart beteende.
– I de här stora projekten däremot, där det har funnits stora starka idéer och där det här megaprojektet har varit agenten för den här transformeringen av samhället – den tror jag liksom är, jag skulle inte vilja säga död, men den är under en stark utmaning och de har mycket att leva upp till nu och har mycket att bevisa.
Har du tittat någonting på Northvolt också? Nu är ju Lyten där och det är ju väldigt oklart, för den affären är ju fortfarande inte i hamn.
Vad tror du om den möjligheten att det verkligen blir någonting med Lyten?
– Jag tycker att det har varit väldigt, väldigt tyst där och jag har ungefär som du bara följt det nu på sidan om den här senaste tiden. Efter att Lyten tog över så känns det som att bollen ligger hos dem och nu avvaktar vi och väntar och ser vad det blir av det.
Jag var ju där och kollade läget lite också när jag var där uppe och jag fick höra att det var problem med att få underleverantörer att lita på Lyten eftersom man har blivit brända av Northvolt och som tänkte att det här kanske går samma väg.
Så det finns problem att få köpa in komponenter har jag hört, till exempel gummi och plast. Är det någonting som kan påverka det här, att tilliten då är försvagad för bolag på det här sättet?
– Jo, men jag tror all försäljning och alla leverantörer, alla är ju på tårna i dag eftersom hela norra Sverige andas i mycket osäkerhet och särskilt de här gröna projekten. Då kanske man är extra mycket på tårna att ha den här nödvändiga betalningsförmågan för att klara de här åtagandena.
– Det menar jag också är en del av de här utmaningarna som de här stora projekten står inför.
Ja, hur viktig är tillit?
– Tilliten är ju extremt viktig. Tillit speglar ju osäkerhet och osäkerhet speglar i sin tur risk.
– Har vi en 100-procentig kunskap då är ju också tilliten 100 procent. Och det betyder ju också att vi inte har någon risk.
Han fortsätter:
– Däremot när vi glider efter den här skalan och får mer och mer kunskap om att det kan finnas en viss osäkerhet så kommer ju också risken att öka och själva definitionen av tillit är ju att det är en grad av risk.
Och hur ser tilliten ut nu för Stegra? Jag tänker hos de här du har pratat med nu på insidan.
– De betraktar ju varje nytt avtal med Stegra som att de behöver ha en förskottsbetalning och att alla avtal egentligen också behöver ses över eller till och med förhandlas om.
Och det är ju svårt när det inte finns några pengar.
– Ja, det kan vara svårt när det inte finns några pengar. Och i ett sånt läge, om riskpremien ökar, så kan det också vara så att man till och med vill ha mer betalt än tidigare.
Just det, och då blir det ännu mer kostsamt.
– Då blir det ännu mer kostsamt. Ja.
Hur känner du då kring det här? Finns det hopp ändå för din region där du verkar?
– Om det nu blir ytterligare en konkurs så har vi ju någonting att lära av det här. Det finns mycket lärdomar att dra av den här typen av projekt.
– Alla de här, inte bara känslorna, men också all fakta behöver ju samlas ihop och vi behöver dra en hel del lärdomar av det här.
– Vi har jättemånga, jättefina företag som kommer från norra Sverige och som vi är stolta över och som vi ska fortsätta att bygga på.
– Och vi har ju också de här stora lokomotivföretagen i exempelvis LKAB, Boliden och SSAB, som är stora, välskötta företag.
– Sedan har vi ju företag som är stora och starka på väg upp och även tjänsteföretag, så jag ser inte alls på något vis en situation där vi skulle lägga oss ner och dö, säger han.
– Nej, det finns inte.
SE HELA INTERVJUN NEDAN:
LÄS MER: Stegra-anställd: Pumpar i lager kräver underhåll: "Kostar mycket pengar"
SE RIKS REPORTAGE INIFRÅN KRISANDE STEGRA NEDAN:
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.