FN-rapportören Michel Forst anklagar svenska medier för att skapa ”negativa narrativ” om klimataktivister, rapporterar Fokus.
Kritiken riktas mot bland annat Fokus granskningar av den så kallade "Rebellmamman".
Svenska yttrandefrihetsexperter kallar Forsts uttalanden felaktiga och djupt problematiska.
Den 18 maj inleds huvudförhandlingen i det uppmärksammade målet i Stockholms tingsrätt mellan staten och den så kallade ”Rebellmamman”. Hon var tidigare anställd vid Energimyndigheten.
Efter att Fokus avslöjat hennes engagemang i Rebellmammorna, en del av Extinction Rebellion, fick hon sin säkerhetsklassning indragen
Kort därefter avslutades hennes provanställning. Det ledde till en omfattande debatt om säkerhet, aktivism och myndighetsansvar.
Inför rättegången riktar nu Michel Forst, FN:s särskilda rapportör för Århuskonventionen, skarp kritik mot både svenska myndigheter och svenska medier. I en inlaga till tingsrätten hävdar han att rapporteringen om Rebellmamman har skapat ”negativa narrativ” om klimataktivister.
Forst säger också att staten har ett ansvar att motverka sådana effekter. Han antyder även att mediernas granskningar kan stå i strid med Århuskonventionens skydd för personer som deltar i miljöprotester.
Vidare säger Forst att politiska uttalanden och mediebevakning kan ha bidragit till att kvinnan förlorade sin anställning. Domstolarna bör därför ge upprättelse när aktivister drabbas av ”otillbörliga åtgärder”, tycker han.
Hans slutsatser möts av kraftig kritik från svenska yttrandefrihetsexperter. Nils Funcke, expert på tryck- och yttrandefrihet, beskriver resonemanget som ”närmast bisarrt”.
– Han vill skydda hennes yttrandefrihet men angriper samtidigt den yttrandefrihet som gäller för Fokus och Svenska Dagbladet. Det är principlöst, säger Funcke till Fokus.
Han framhåller att kärnfrågan i målet gäller myndighetens agerande, inte mediernas rapportering.
Även Thomas Mattsson, tidigare chefredaktör för Expressen och vice ordförande i Utgivarna, är starkt kritisk. Han beskriver FN‑rapportörens slutsatser som ”häpnadsväckande okunniga” och säger att de riskerar att skada förtroendet för internationella organisationer.
Mattsson betonar att svenska medier har full rätt att rapportera om potentiella säkerhetsrisker inom myndigheter. Forsts kritik är snarare politisk än juridisk, säger han.
Rättegången i Stockholms tingsrätt väntas pågå i flera dagar. Målet kan få betydelse för hur svenska myndigheter bedömer aktivism i säkerhetsklassade tjänster. Det kan också påverka hur internationella aktörer förhåller sig till svensk pressfrihet.