Gunnar Strömmer (M) plockar isär oppositionens kritik om för snabb lagstiftning

Konstitutionsutskottet (KU) frågar ut justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Oppositionen hävdar att regeringen har gått för fort fram i en rad lagstiftningsprocesser.

– Läget fordrade genomgripande reformer och ett högt tempo, säger Strömmer under utfrågning.

Regeringen och särskilt Justitiedepartementet har under mandatperioden mött hård kritik från oppositionen för hur beredningskravet i Regeringsformen har hanterats.

Strömmer påminner under KU-utfrågningen om hur läget var när han tillträdde som justitieminister.

– Vi tog över det politiska ansvaret i ett läget där den organiserade brottsligheten hade blivit systemhotande.

– Det fanns akuta hot om livshotande våld.

Oppositionen kritisk

Kritiken mot regeringen gäller bland annat påskyndade lagstiftningsprocesser med korta utrednings- och remisstider och att direktiv till utredningar, som opposition säger, i praktiken styr mot givna slutsatser.

En annan del av kritiken handlar om att synpunkter från remissinstanser och Lagrådet inte tas tillvara. Likaså kritik mot att omfattande utredningar ibland leds av ensamutredare.

– Vi har det som kallas liberal demokrati, som innefattar mycket mycket mer än att bara rösta på valdagen, säger Jan Riise (MP) under utfrågningen.

Strömmer understryker i sitt svar att det är legitimt att ha olika uppfattningar om det sakpolitiska innehållet i de brottsbekämpande reformer regeringen har genomfört, men att det är rimligt att majoriteten i riksdagen använder det mandat väljarna har gett den.

– Trots allt får man nog säga att de flesta beslut här i huset fattas ju ändå genom majoritetsbeslut. Och det är ju en väldigt rimlig ordning, säger Strömmer.

Tilliten till lagstiftningsprocessen

Den socialdemokratiska ledamoten Per-Arne Håkansson framför under KU-utfrågningen kritik mot regeringen om att den har bidragit till att urholka förtroendet för lagstiftningsprocessen.

Strömmer lyfter i det sammanhanget fram ett annat perspektiv på den frågan.

– Det finns möjligtvis också ett annat tillitsproblem och det har ju att göra med om inte lagstiftaren förmår kunna responspondera på stora samhällsproblem genom lagstiftning.