Uppsala kommun tänker börja bygga spårvagnsdepå – trots att spårförbindelsen dit stoppats av domstol.
På Nobeldagen (10 december) kom det senaste bakslaget för Uppsala kommuns prestigeprojekt – en ny spårväg – då mark- och miljödomstolen meddelade att man kommer dröja med besked om överklagade detaljplaner som hindrar spårvägsbygget. Beskedet innebär att byggstarten försenas med minst ett år, det vill säga tidigast 2027.
Ett ännu större hinder för spårvägsbygget är ett annat nej i mark- och miljödomstolen som underkände ansökan om bygget av en spårvägsbro över Fyrisån i södra Uppsala. Utan bron får inte den planerade spårvägen någon kontakt med spårvägsdepån som ska byggas på andra sidan av ån. Utan en bro kan med andra ord inga spårvagnar köra på spårvägen.
Men bygget av depån ska trots det starta innan ett tillstånd för brobygget finns, då Uppsala kommun kallt räknar med att hinna få sin ansökan om brobygge godkänd av mark- och miljödomstolen i tid.
För Uppsalas invånare innebär risktagandet i värsta fall att spårvägen står färdig innan depån är klar, vilket innebär att Uppsala i åratal kan komma att ha spårvägsspår, men inga spårvagnar som trafikerar dem.
Den senaste uppdaterade kalkylen för spårvägsprojektet i Uppsala är från 2024 och var då cirka 12 miljarder, där staten lovat skjuta till 3,1 miljarder till bygget.
– Med alla kostnader inräknade är en sannolik totalkostnad långt över 15 miljarder kronor, eller kanske 20 miljarder – minus de statliga bidragen, säger Lars Björndal, vice partiledare i lokala partiet Utvecklingspartiet Demokraterna i Uppsala (UP).
UP är motståndare till spårvägsprojektet och har varit med och bistått berörda att invända mot tillståndet för bygget av spårvägsbron.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.