Aspling (SD): "Att backa från lönegolvet vore fullständigt ologiskt"

Sverigedemokraterna slår bakut mot Migrationsverkets förslag om att 152 yrken ska undantas från det nya lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. – Det kommer inte att bli verklighet i den omfattningen, säger SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling i en intervju med Riks.

Ett av SD:s viktigaste politiska genombrott

Införandet av lönegolvet – där arbetskraftsinvandrare måste erbjudas minst 80 procent av den svenska medianlönen – var en av Sverigedemokraternas viktigaste segrar i Tidöavtalet. Men nu hotas reformen av ett myndighetsförslag som öppnar upp för undantag inom över 150 yrken.

– Nej, det här kommer naturligtvis inte att bli verklighet i den form som Migrationsverket föreslagit. Det här är bara ett internt myndighetsunderlag. Regeringen behöver inte följa det här. Man kan lyssna, men det är absolut inget som automatiskt kommer att genomföras, säger Ludvig Aspling.

Han riktar särskilt kritik mot hur listan tagits fram.

– Det finns en viss logik i metoden de använt, men den tar inte hänsyn till alla faktorer. Det gör att listan blir väldigt omfattande. Och många av yrkena på listan – som specialistofficer eller trafiklärare – är inte ens sådana där vi har någon arbetskraftsinvandring idag. Så man måste förstå lite mer vad det är de faktiskt tittat på innan man drar några slutsatser.

"Vi har människor – men de väljer bidrag"

Enligt Aspling är det inte brist på arbetskraft i Sverige, utan brist på incitament att ta de jobb som finns.

– Många av de här yrkena kräver bara gymnasieutbildning, eller ingen utbildning alls. Och vi har personer i Sverige som skulle kunna ta de här jobben – det vet vi. Problemet är att det är mer lönsamt att leva på bidrag än att ta ett lågbetalt arbete. Det är där den stora systembristen finns.

Han fortsätter:

– Och arbetskraftsinvandrare som kommer hit kan ju efter ett tag få permanent uppehållstillstånd. Då får de tillgång till vårt välfärdssystem. Och då kan de i sin tur också välja att gå på bidrag istället för att jobba. Det är ju fullständigt orimligt – men det är så systemet ser ut idag.

"Har svårt att se varför vi ska göra undantag"

På frågan om SD kan tänka sig att öppna för vissa undantag svarar Aspling att det är svårt att motivera.

– Bland de yrken där vi faktiskt har kompetensbrist är lönerna i regel redan tillräckligt höga för att klara lönegolvet. Så jag har svårt att se vilka låglöneyrken det skulle vara där vi både har en kompetensbrist och där det motiverar undantag från lönetröskeln.– Som utgångspunkt tycker jag inte att man ska ha undantag överhuvudtaget för yrken som man kan läsa sig till på gymnasiet. Vi har så många människor i Sverige som skulle kunna klara det. Då måste vi också skapa incitament för att de tar jobben – inte importera folk för att göra det åt oss.

Kritisk till MSB-argumentet: "För bred definition"

En stor del av de yrken som föreslås undantas från lönegolvet motiveras med att de finns på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps lista över "samhällsviktiga funktioner". Men Aspling menar att listan används fel.

– MSB tittar på sektorer, inte på yrken. När Migrationsverket sedan översatt det här till faktiska yrken har man hamnat på saker som HR-specialist, bibliotekarie, tandhygienist och biståndsbedömare. Det är en väldigt bred och i mitt tycke överdriven tolkning. Alla yrken kan inte vara samhällskritiska bara för att de finns i en offentlig verksamhet.

"Vi har redan politiska beslut om att stoppa vissa yrken"

Aspling påminner också om att Tidöpartierna redan beslutat att helt förbjuda arbetskraftsinvandring inom vissa yrkesgrupper – exempelvis personliga assistenter.

– Det är särskilt anmärkningsvärt att Migrationsverket nu föreslår undantag för personliga assistenter, trots att det är ett område där vi uttryckligen har en politisk överenskommelse om att stoppa inflödet. Det visar hur långt ifrån politiken den här myndighetslogiken ligger ibland.

Sverige vs Danmark: "Jämför rätt saker"

Sverige tar fortsatt emot avsevärt fler asylsökande än exempelvis Danmark.

– Det är klart att det finns skillnader. Danmark har ett undantag från EU:s asylsystem, vilket ger dem verktyg vi inte har. Och de har varit mycket mer konsekventa i att bekämpa parallellsamhällen.

Men Aspling varnar för att jämföra på fel sätt.

– Många säger att Sverige fortfarande har en hög nivå och pekar på Danmark. Men då jämför man äpplen och päron. Danmark har alltid haft en låg nivå. Det man borde titta på är hur mycket Sverige har minskat jämfört med tidigare. Och där är skillnaden faktiskt dramatisk.

Han avslutar:

– Sverige beviljar faktiskt en lägre andel asylansökningar än vad Danmark gör. Men eftersom fler söker sig hit – eftersom vi har större utanförskapsområden och fler diasporagrupper – så blir antalet ändå högre. Det är inte för att vi är generösare politiskt.