Blasfemilagar i Sverige? Advokat Nima Rostami kritiserar rättsutvecklingen

I en intervju med Riks diskuterar advokat Nima Rostami den omdiskuterade domen mot Salwan Najem, som tillsammans med den nu mördade Salwan Momika dömts för hets mot folkgrupp efter att ha genomfört koranbränningar. Rostami menar att domen i praktiken innebär att Sverige har infört en form av blasfemilagar.

En farlig dom

Den legendariske journalisten Janne Josefsson har kallat domen för ”mycket farlig” – en bedömning som Rostami instämmer i. ”Ja, absolut. Nu är det så att lagen om hets mot folkgrupp omfattar även så kallad kränkning, en missaktning av islam primärt och muslimer sekundärt. Tingsrätten bedömer att kritiken och missaktningen i det här fallet har kränkt religionen islam. Redan där är det felaktigt”, säger han och menar att det visar på en farlig rättsutveckling.

Skydd av islam – en ny praxis?

Rostami argumenterar för att lagstiftarens syfte har varit att skydda muslimer och islam från kritik. ”Vi ska också minnas att lagstiftarens mening hela tiden varit att skydda så kallade minoritetsgrupper. Den här lagen omfattar knappast kritik av Bibeln eller andra religioner. Den verkar endast gälla islam”, säger han.

Han menar vidare att lagen i praktiken innebär att kritik av islam kriminaliseras, och att det kan liknas vid blasfemilagar. ”I Sverige har vi fått en lagstiftning som innebär att kritik av religion ska uppfattas som ett brott. Det är en eftergiftspolitik och en undfallenhet som har mycket förödande konsekvenser för yttrandefriheten”, fortsätter han.

Skillnad i tolkning beroende på religion

Rostami hänvisar också till en analys av Göran Lambertz som menar att bränning av Koranen är hets mot folkgrupp, men att bränning av Bibeln inte är det. ”Det är så hela etablissemanget ser på det här. Det handlar inte längre om yttrandefrihet, utan om en vilja att skydda en viss religion från kritik”, hävdar Rostami.

Rättsväsendets tolkning av lagen

Ett centralt problem, enligt Rostami, är att det är domstolar och politiserade nämndemän som får avgöra vad som är saklig religionskritik och vad som är hets mot folkgrupp. ”Frågan är vem som ska avgöra var gränsen går? Är det domare? Är det religionens utövare? Är det debattörer?” frågar han sig.

Han lyfter också att domen bygger på att de två personerna i samförstånd har uttryckt sig kränkande, trots att Momika är död och inte kan dömas. ”Det här är ett extraordinärt sätt att tillämpa den juridiska principen i en yttrandefrihetsfråga. Att tillskriva en död persons gärningar till en annan är juridiskt mycket tveksamt”, säger han.

Hets mot folkgrupp-lagen bör avskaffas

På frågan om det är dags för politiker att avskaffa lagen om hets mot folkgrupp, svarar Rostami: ”Ja, den delen måste avskaffas. Den här lagen har blivit ett verktyg för att skydda islam och hindra kritik. Vi ser en praxis där man smugit in blasfemilagar genom att tolka lagstiftningen på ett nytt sätt.”

Han varnar för att det här inte kommer att vara det sista fallet. ”Igår var det Lars Vilks, Jyllandsposten och Salman Rushdie. Idag är det Salwan Momika. Imorgon kommer det vara någon annan som pekar på kejsarens nakna kläder”, avslutar han.

En förändring behövs

Rostami hoppas att hovrätten kommer att undanröja domen. ”Tingsrätten har inte förstått vad dessa värdeladdade uttalanden innebär. Jag hoppas att hovrätten ser det och att försvararna lyfter den kulturella kontexten i förhandlingarna. Annars har vi i praktiken infört en blasfemilag i Sverige”, avslutar han.