Jan Blomgren: "En myra köper en död elefant – hela den gröna omställningen har byggt på önsketänkande"

Riks: Är du förvånad över att någon köpte Northvolt – och vad säger affären dig?
Blomgren: "Lyten är ett radikalt mycket mindre bolag, med bara tre–fyrahundra anställda och en värdering på cirka 15 miljarder kronor. Northvolt var tänkt att bli sex–åtta gånger större, åtminstone på pappret. Det här är lite som någon skrev på nätet: en myra köper en död elefant. Och det intressanta är att Lyten, precis som Northvolt, inte ens går med vinst. Det är också ett typiskt 'bygga upp och ta in kapital'-bolag.

Så det här är inte den klassiska situationen där ett stabilt, vinstdrivande företag går in och räddar något som haltar – utan två företag som båda är beroende av investerarnas tålamod."

Riks: Du har länge kritiserat den gröna omställningen. Vad är problemet i grunden?
Blomgren: "Problemet är att man inte har arbetat med verkliga, rationella kalkyler utan med en ideologisk överbyggnad. Argumentet har ofta varit att vi ska 'rädda planeten jorden' för att den håller på att brinna upp. När du bygger ett projekt på den typen av moraliskt laddade premisser blir det mycket svårare att erkänna att det inte fungerar.

Då blir det inte längre en affärsfråga utan nästan en trosfråga. Och när verkligheten kommer ikapp, när man ser att kalkylerna inte håller och att tekniken inte är redo, då står man där med enorma investeringar och inga resultat."

Riks: Politiker från både höger och vänster har stött Northvolt. Varför?
Blomgren: "Där har Christian Sandström gjort en bra poäng i sin bok. Det här var inte en rödgrön röra, utan en rödgrön blå röra.

De gröna kunde säga: 'Titta, det här är miljöpolitik och vi räddar planeten.' De röda kunde säga: 'Nu får vi äntligen bedriva statlig industripolitik.'

Och de blå kunde säga: 'Det är ju kapitalister som gör jobbet – det är våra killar.' Alla kunde presentera det här som en seger för sin sida, och på det sättet dödade man utrymmet för kritiska frågor.

Ingen ville fråga: 'Kommer elen att räcka? Är det här realistiskt? Riskerar vi att ge Kina världsherravälde inom batteriproduktion?'"

Riks: Vilken roll har akademin spelat?
Blomgren: "Universitetens unika roll har alltid varit att vara de där jobbiga typerna som ställer de obekväma frågorna. Den akademiska världens 'Unique Selling Point' är att kunna säga: 'Vi har tänkt på att det här kanske inte fungerar.' Men i stället har man fuktat fingret, känt av vart vinden blåser och sagt det politikerna vill höra. Då förlorar man sin existensberättigande. Jag tycker att den akademiska världen har gravt svikit Sveriges invånare. Det är inte bara ett svenskt problem, det är värre i många andra länder. Man har helt enkelt kapitulerat inför politiska narrativ."

Riks: Har samtalsklimatet blivit mer öppet?
Blomgren: "Ja, det är lite bättre nu än för två–tre år sedan. Då var man närmast en kättare om man ifrågasatte något av de här projekten. Idag börjar fler våga säga: 'Vänta nu, hur ska det här gå till i praktiken?'

Men det finns fortfarande mycket politisk korrekthet kvar, särskilt inom de kretsar där besluten fattas."

Riks: Tror du att vi har sett det sista stora haveriet?
Blomgren: "Nej, bubblor är en del av människans natur. Vi hade tulpanlöksbubblan i Holland på 1600-talet och vi kommer att få fler. Men just den gröna bubblan tror jag är på väg att pysa. Om vi nu ska lägga stora resurser på försvaret, vilket det verkar som, då kanske vi inte har råd att slänga pengar på gröna önskedrömmar som aldrig kommer att leverera."

Riks: Christian Sandström har släppt en bok om Northvolts resa. Hur viktig är den?
Blomgren: "Den är oerhört viktig. Den samlar hela berättelsen på 160 sidor – från hyllningarna i princip alla medier till den osäkra situation vi ser idag.

För den som inte har följt varje nyhetsartikel är det här ett tidsdokument som visar exakt hur det gick till. Jag tror att många i framtiden helst inte vill prata om den här perioden. Just därför är det viktigt att någon dokumenterar den, svart på vitt."