Regeringen går nu vidare med planerna på att stoppa kusinäktenskap. Planen är att ett förbud ska träda i kraft från och med den 1 juli 2026.
I en intervju med Riks pekar Nima Gholam Ali Pour (SD) på att fenomenet är kopplat till invandringen i Sverige.
Han riktar samtidigt hård kritik mot tidigare regeringar som, enligt honom, har ignorerat problemet under lång tid.
I intervjun med Riks är Nima Gholam Ali Pour (SD) tydlig med att kusinäktenskap inte är en del av svensk tradition. Han menar att lagförslaget är en konsekvens av samhällsförändringar kopplade till migration.
– Det här är inte något som var vanligt i Sverige innan invandringen, säger han.
Han beskriver kusinäktenskap som ett fenomen som har importerats från Mellanöstern, Afrika och Asien och säger att det är ett problem som Sverige tvingats hantera först på senare år. Enligt honom är det också därför lagstiftning nu blivit nödvändig.
– Det här är ett problem som kommer utifrån, säger han.
Även om det står klart i lagrådsremissen att det saknas exakta siffror på hur många kusinäktenskap som förekommer i Sverige, säger han att flera instanser är överens om att det är relativt utbrett på grund av invandringen.
Han kopplar detta direkt till hedersförtryck och kontroll inom familjer. Enligt Gholam Ali Pour används kusinäktenskap för att hålla individer kvar inom släkten och begränsa deras frihet.
Han säger också att ett förbud kan få en skyddande effekt för personer som lever med hedersrelaterade påtryckningar. Han säger att en hänvisning till lagen göra det lättare att stå emot krav från familj och släkt.
Gholam Ali Pour riktar också kritik mot Socialdemokraterna, som han menar bär ansvar för både invandringspolitiken och för att frågan inte hanterats tidigare.
– Det beror på den massinvandring som Socialdemokraterna står bakom genom sin politik, säger han.
Han beskriver situationen som sorglig och menar att lagstiftningen egentligen inte borde ha behövts.
- Det är rätt sorgligt att vi ens behöver sådana lagar, säger han, men tillägger att de nu är nödvändiga för att skydda människor som lever under hedersförtryck i Sverige.
Avslutningsvis betonar Gholam Ali Pour att förbudet inte bara handlar om juridik, utan om att markera vad som ska gälla i Sverige.
- Så på det sättet sätter man en norm på vilka saker som vi inte vill ha i Sverige, säger han.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.