Efter nästan två veckor av intensiva attacker mellan Iran och Israel har en vapenvila nu trätt i kraft. Men redan timmar efter tillkännagivandet kom rapporter om nya missilattacker – något som väcker frågor om viljans hållbarhet och om kriget bara tagit en kort paus.
– Det här är ett krig som inte det iranska folket har valt. Det är påtvingat av regimen, säger Arvin Khoshnood, Irananalytiker och statsvetare.
Enligt Khoshnood är den islamiska regimen i Teheran hårt trängd – både av yttre tryck från israeliska attacker och inre kritik från ett utmattat och fientligt inställt folk.
– Det finns fortfarande en risk för en folklig resning. Regimen är svagare än tidigare, men repressiva organ som Revolutionsgardet har fortfarande kvar resurser. Det återstår att se hur starka de verkligen är, säger han.
Samtidigt varnar Khoshnood för att regimen i ett svagt tillstånd kan komma att slå ännu hårdare mot sina motståndare – inte bara i Iran, utan även utomlands.
– Jag är rädd att vi kommer bevittna terrormord mot iranska dissidenter, även här i Sverige. Regimen har redan använt Foxtrot-nätverket för attacker mot Israels ambassader i Stockholm och Köpenhamn, och SVT:s granskning visar att Iran låg bakom en attack mot ambassaden i Bryssel, säger han.
Khoshnood menar att Iran för ett aktivt hybridkrig mot västvärlden i samarbete med Ryssland och Kina.
– Det handlar inte längre om diplomatiska konflikter. Iran använder organiserad brottslighet och underrättelseoperationer för att angripa väst på dess eget territorium. Säkerhetspolisen i Sverige har varnat för att Iran, Ryssland och Kina ibland samverkar, säger han.
Att vapenvilan nu brutits – troligen av Iran – menar Khoshnood kan ha både inrikes- och utrikespolitiska skäl.
– Det är en signal till befolkningen om att regimen fortfarande är stark. Men också ett svar på Israels kraftiga nattliga attacker. Man vill markera både inåt och utåt.
Trots det kan den islamiska regimen också vilja söka en diplomatisk väg framåt, menar han – inte av fredliga skäl, utan för att överleva.
– Ideologin är central, men säkerhetspolitiken är pragmatisk. De söker lösningar som låter dem sitta kvar vid makten och bygga upp sina militära kapaciteter igen. Det handlar om att överleva, inte att reformera, säger Khoshnood.
Enligt Khoshnood är västvärldens strategi avgörande. Han förespråkar maximalt stöd till det iranska folket och ett tydligt erkännande av kronprins Reza Pahlavi som oppositionsledare.
Avslutningsvis riktar Khoshnood en skarp uppmaning till västvärlden:
– Politiker i Sverige och Europa måste sluta vara naiva. Iran är inte bara en diktatur – det är en regim som bedriver krigsliknande operationer mot oss. Om vi inte agerar nu kan kostnaden bli långt högre i framtiden.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.