Under fredagen lanserade regeringen en handlingsplan för att motverka "rasism och hatbrott". Initiativet leds bland annat av jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) och socialminister Jakob Forssmed (KD).
Handlingsplanen beskrivs som en "kraftsamling" för att bekämpa rasism i stort. Den nämner "antimuslimsk rasism, antisemitism, antisvart rasism, antiziganism och rasism mot samer" som fokusområden – men inte svenskar.
Myndigheter som hanterar skola, rättsväsende, välfärd och arbetsliv berörs av uppdraget. Forum för levande historia har fått ett uppdrag att samordna och följa upp resultatet av arbetet.
Etablissemanget anser inte att svenskar kan utsättas för hets mot folkgrupp. Tidigare justitiekanslern Göran Lambertz har uttryckt att svenskar inte omfattas av lagstiftningen om hets mot folkgrupp, vilket har varit vägledande för domstolar. Detta trots att ungdomsrån som begås av invandrare i hög utsträckning riktar sig mot svenskar enligt Brottsförebyggande Rådet. Journalisten Paulina Neuding beskrev i våras en del av svenskfientligheten i sin artikel "Svenskhatet är på riktigt". Hon pekar bland annat på ett exempel gällande en svensk flicka som mobbades till tårar redan första skoldagen – för att hon var svensk. Dessutom är svenskfientliga motiv välkända gällande de islamistiska terrordåden 2017 och 2023.
I slutet av mars påstod Brandberg för Neuding att hon är medveten om svenskfientligheten:
"Som åklagare har jag själv sett att ungdomsrån riktas mot svenskar för att de är svenskar"
Men trots detta har hon alltså inte vidtagit några konkreta åtgärder.
Sverigedemokraterna har tidigare tagit initiativ till att ändra hatbrottslagstiftningen för att kunna döma folk för svenskfientliga hatbrott.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.