Polisen införde en säkerhetszon vid de amerikanska och israeliska ambassaderna i Stockholm efter varningar om attentat.
En boende överklagade och hävdade att lagen är avsedd för gängkonflikter, inte "politiska konflikter".
Nu ska Högsta förvaltningsdomstolen avgöra hur lagen ska tolkas rapporterar Dagens Juridik.
Mellan den 24 mars och 7 april införde polisen en visitationszon, även kallad säkerhetszon, i Diplomatstaden i Stockholm efter ett förhöjt hot mot USA:s och Israels ambassader.
Beslutet motiverades med ett förhöjt hot mot amerikanska och israeliska mål till följd av konflikten i Mellanöstern.
I beslutet skrev polisen att "det med hänsyn till en konflikt mellan grupper finnas en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning i området"
Polisen hänvisade bland annat till att Iran använder sig av kriminella nätverk i Sverige för att angripa israeliska mål och att konflikten i Mellanöstern påverkar riskbilden i Sverige. Enligt Polismyndigheten fanns det en påtaglig risk för skjutningar eller sprängningar i området.
En boende överklagade beslutet och hävdade att lagen om visitationszoner skapades för att stoppa gängvåld, inte för att hantera konflikter kopplade till Mellanöstern eller för att hantera "politiska konflikter och statsrelaterade hot".
Både Förvaltningsrätten och Kammarrätten gick dock på polisens linje och slog fast att hotbilden var tillräcklig för att motivera zonen.
Nu har Högsta förvaltningsdomstolen beviljat prövningstillstånd. Domstolen ska avgöra vad lagen egentligen menar med en "konflikt mellan grupper".
Utfallet kan få betydelse för när polisen får använda säkerhetszoner i framtiden.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.