Ostlänken är den dyraste järnvägssatsningen i Sveriges moderna historia. Projektet, som började planeras redan år 2001, beräknades då vara färdigt år 2010. Men nu – över ett decennium efter den ursprungliga tidsplanen – har projektet fortfarande inte blivit verklighet, och kostnaderna har skenat långt över de initiala prognoserna.
När planeringen av Ostlänken drog igång 2001 var målet att projektet skulle stå färdigt 2010 till en kostnad av cirka 10 miljarder kronor. Idag, ett kvarts sekel senare, har kostnaden exploderat till 91,4 miljarder kronor – och Trafikverket räknar med att banan kan stå klar först år 2035.
Det är inte bara kostnaderna som väckt oro. Tidsplanerna har gång på gång visat sig orealistiska och delar av projektet befinner sig fortfarande i projekteringsfas trots över 20 års arbete. Trafikverkets programchef Magnus Sjöberg förklarar:
– Vi befinner oss i flera skeden samtidigt. I de norra delarna, närmast Stockholm eller Södertälje, där har vi kommit ganska långt. Där är vi i princip färdiga med alla de järnvägsplaner och de tillstånd som krävs.
I de södra delarna har myndigheten inte lyckats få tillstånd för bygget ännu:
– Och ju längre söderut vi kommer, ner mot Norrköping och Linköping, där är vi fortfarande i planskedet. Så där håller vi fortfarande på med samråd med olika intressenter. Där har vi alltså inte några järnvägsplaner klara än.
I mars 2025 stoppades flera upphandlingar på grund av att anbuden låg utanför budgetramen. Sjöberg säger att projektet nu måste anpassa kravställningen för att inte överskrida det utsatta kostnadstaket.
– Vi får ju se över de kraven vi har. Vi kan ta ett exempel, tunnlar. Så kan man ha krav på att man kan tillåta ett visst inläckage i tunnlarna. [...] Ett annat exempel kan vara att vi tittar på utformingarna av broar. Göra den mer enkel.
Men Trafikverkets historik väcker tvivel. Enligt Riksrevisionen har myndigheten återkommande underskattat kostnader och överskattat samhällsnyttan i stora infrastrukturprojekt.
Philip Syrén, slöseriombudsman på Skattebetalarna, är starkt kritisk:
– Att Ostlänken går över budget är inte förvånande. Offentliga megaprojekt blir nästan alltid för dyra.
Han menar att politiska incitament driver fram dessa projekt – även när kalkylerna inte håller.
Projektets syfte är att binda samman Östergötland med Stockholm, men befolkningsprognoser visar endast marginell ökning i regionen fram till 2040. Samtidigt blir befolkningen äldre – inte fler pendlare.
Restidsvinsterna, som tidigare sågs som avgörande, har dessutom krympt. I bästa fall kan resan mellan Linköping och Stockholm kortas med upp till 40 minuter.
Trots de ekonomiska varningssignalerna finns politiskt stöd för projektet. Kommunalråd i Nyköping och Trosa har hyllat Ostlänken, men har inte velat kommentera närmare. Andra politiker, som sverigedemokraten Thomas Morell, riktar kritik mot projektet:
– Det finns inget behov av att flytta järnvägen 700 meter. Han tillägger:
– Det är ett prestigeprojekt för Linköpings kommun.
Samtidigt som Ostlänken sväljer resurser står det befintliga järnvägsnätet med en underhållsskuld på över 90 miljarder kronor. Flera kritiker menar att dessa pengar kunde ha använts för att rusta upp hela landets järnvägar.
– Lägger man så här mycket pengar på 16 mil så kan man ju föreställa sig vad det hade kunnat gå till istället, säger Syrén.
Ulf Flodin från Svenska järnvägsfrämjandet tror att den slutliga notan kan landa på 120 miljarder kronor – och att uppoffringarna blir stora.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.