SOM‑institutets förtroendemätningar för SVT och SR har under mer än ett decennium varit missvisande, avslöjar Kvartal.
Stora grupper av väljare, särskilt sverigedemokrater, saknas systematiskt i underlaget.
Detta redovisas inte i rapporterna – trots att resultaten används av public service‑bolagen som bevis för ”skyhögt förtroende”.
SOM‑institutet vid Göteborgs universitet har i åratal presenterat siffror som visar stabilt och högt förtroende för SVT och SR. Public service‑chefer har återkommande hänvisat till dessa resultat i sin kommunikation.
”Förtroendet för Sveriges Radio är extremt stabilt och högt över tid”, har SR:s vd Cilla Benkö sagt.
SVT:s vice vd Anne Lagercrantz har talat om ”skyhöga förtroendet”.
Men Kvartals granskning visar att mätningarna har ett grundläggande metodproblem. Flera grupper i befolkningen är kraftigt underrepresenterade. SOM väljer medvetet att inte vikta resultaten för att korrigera detta.
Den mest frånvarande gruppen är sverigedemokrater, som enligt SOM:s egna siffror år efter år bara utgör 11–14 procent av de svarande, trots att partiets faktiska väljarstöd länge legat mellan 13 och över 20 procent.
– Det är väldigt troligt att det här är ett problem för undersökningen och att det inte speglar verkligheten korrekt, säger Johan Martinsson, tidigare föreståndare för SOM‑institutet och numera opinionschef på Demoskop, till Kvartal.
Han tillägger:
– Det är otroligt sällsynt att publicera siffror som inte är viktade.
Medieakademin, som också mäter förtroendet för public service, visar en helt annan utveckling: kraftigt fallande siffror sedan omkring 2010.
Skillnaden mellan mätningarna har vissa år varit dramatisk. 2018 uppgav 73 procent i SOM‑mätningen att de hade förtroende för SVT – medan bara 58 procent gjorde det i Medieakademins barometer.
SVT har de senaste åren slutat hänvisa till Medieakademins siffror. De motiverar det med att SOM‑mätningen skulle vara mer tillförlitlig.
I SOM‑institutets rapporter framgår inte att resultaten är oviktade. Det nämns inte heller att sverigedemokrater, unga och personer med lägre utbildning är kraftigt underrepresenterade – trots att dessa grupper har betydligt lägre förtroende för public service än genomsnittet.
– Det är uppenbart ett potentiellt problem för resultaten om man har 12–13 procent sverigedemokrater och den riktiga siffran är 20 procent, säger Johan Martinsson.
Riks har idag publicerat ett program där Jacob Hagnell och Elias Norgren diskuterar Kvartals granskning och vad avslöjandet innebär för public service:
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.