Sverige har rasat från toppskiktet till bottenligan i den internationella välståndsligan. McKinseys nya Sverigerapport visar att BNP-tillväxten per capita halverats sedan millennieskiftet, från tidigare 1,8 procent per år (1995-2014) till knappt 0,9 procent per år (2014-2024). Om utvecklingen hållit i sig hade svensk ekonomi i dag varit 650 miljarder kronor större – motsvarande hela sjukvårdsbudgeten.
Riks rapporterade redan i juli att Sverige nu tillhör de länder i EU med svagast tillväxt. McKinseys analys bekräftar bilden: landet har halkat från fjärde till trettonde plats i OECD:s välståndsliga sedan 70-talet.
Rapporten förklarar tappet med att tillväxten av nya jobb sker främst i branscher med låg produktivitet, medan investeringar i framtidssektorer släpar efter. Exportindustrin, länge Sveriges motor, pressas av tuff konkurrens från bland annat Kina.
Dessutom nämns den höga arbetslösheten bland utrikesfödda som en last för Sveriges ekonomi. Invandrargrupper har "ibland haft svårigheter att integreras i det svenska samhället", enligt rapporten. De har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå. Invandrargrupper har också en större arbetslöshet än svenskar, vilket har accelererats av pandemin.
"Det finns inga tecken på att siffrorna kommer återgå till samma nivåer som innan pandemin", konstaterar forskarna.
De betonar även att den stora ökningen av antalet utrikesfödda kan ha bidragit till svårare matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande.
Utbildningssystemet klarar inte att leverera tillräckligt många ingenjörer och naturvetare, samtidigt som underhållsskulden i infrastrukturen växer. Offentlig sektor blir allt mer administrativ och kostnadsdrivande.
Forskarna uppmanar bland annat till investeringar i infrastruktur, snabbare tillståndsprocesser för gruvor, fler ingenjörer samt en nedskalad offentlig byråkrati och administration.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.