Regeringen går vidare med sänkt straffålder

52 barn under 15 år var i fjol inblandade i grova brott, inklusive mord eller medhjälp till mord.

Nu väljer regeringen att gå vidare med att sänka straffåldern 13 år.

Riksdagen kommer att fatta beslut om lagändringarna innan sommaruppehållet.

Det väntas träda i kraft den 2 augusti, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff.

Tuffare straff mot unga brottslingar föreslås av regeringen då både Socialtjänsten och Polisen står handfallna när barn under 15 år utfört grova brott.

Från 2 augusti ska 13-åringar kunna dömas till fängelse för brott med minst fyra års minimistraff.

Det gäller brott som mord, sprängningar och grova våldtäkter.

De yngsta intagna ska avtjäna sina straff på avdelningar som är avskilda från vuxna, och därefter slussas ut i samhället under kontrollerade former.

– Barnet kan oftast ses som en brottsutövare och ett brottsoffer... Men samtidigt återfaller nio av tio av de som dömts till SIS-hem i brott, säger Strömmer.

Tillfällig

Förslaget innebär att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 13 från dagens 15 år under en fem-årsperiod.

Stöld, rån och misshandel räknas inte.

– Riskerna med dagens system är större än kritiken regeringens förslag har fått, tillägger Strömmer.

De yngre förövarna ska kunna dömas till fängelse, där en 13-åring får omkring 10 procent av en vuxens straff och en 14-åring cirka 20 procent.

Fängelsestraffen ska dessutom kombineras med obligatorisk skolgång.

– Detta är ett riktmärke för domstolarna, säger Strömmer.

Ungdomsrabatten slopas

Är man vuxen och begår ett brott ska man straffas som en vuxen.

Det säger Kd:s rättspolitisk talesperson Torsten Elofsson, när han hänvisar till de befintliga ungdomsrabatterna för 18-20-åringar.

– Därför tas vi helt bort ungdomsrabatten. Unga vuxna ska inte lägre särbehandlas i domstol, säger han.

Maximistraffet för dömda brottslingar mellan 15 och 18 år ska höjas från 14 till 18 år och avtjänas på särskilda ungdomsavdelningar.