Regeringen utlovar ökade insatser för personer som drabbas av hedersrelaterat förtryck.
Detta uppger jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i en intervju med SVT Nyheter.
Men det är inte tillräckligt, uppger Sara Gille (SD), talesperson för hedersfrågor till Riks:
– Hedersrelaterat våld och förtryck är i dag erkänt i lag, men erkännandet är ofullständigt.
– Framför allt saknas ett tydligt och konsekvent erkännande av kopplingen till migration och bristande integration, säger hon.
Regeringen utlovar ökade insatser för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.
Löftet kommer efter att Södertälje tingsrätt nyligen meddelat sin tredje fällande dom där hedersförtryck varit huvudbrottet.
Den aktuella domen gäller en kvinna som hotat och kontrollerat sin dotter i syfte att, enligt domstolen, skydda familjens heder. Straffet blev fängelse i drygt ett år.
Pappan döms för egenmäktigt förfarande, misshandel och ofredande, till skyddstillsyn och samhällstjänst i 80 timmar, vilket motsvarar tre månaders fängelse.
I en intervju med SVT Nyheter säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L) att regeringen nu avsätter betydande resurser för området.
– Hedersrelaterat våld och förtryck är tyvärr alldeles för närvarande i Sverige, sa hon.
Enligt Larsson planerar regeringen att satsa över 100 miljoner kronor under 2026 för arbetet mot hedersförtryck.
LÄS MER: Föräldrar åtalas för hedersförtryck – dottern umgicks med killkompis
Trots att regeringen ökar sina krafttag, är åtgärderna inte tillräckliga, säger Sverigedemokraternas riksdagsledamot Sara Gille.
– Regeringen, med Sverigedemokraterna som pådrivande kraft, gör idag mer än tidigare för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, säger Gille.
– Men det räcker inte. Hedersförtrycket sker ofta i det dolda, vilket gör det svårt att upptäcka, förebygga och stoppa i tid.
– Därför krävs ännu tydligare konsekvenser för den som bryter mot svenska lagar och regler. Medeltida hederssedvänjor hör inte hemma i Sverige.
– Det som krävs är inte fler ord, utan ett tydligt brott med tidigare eftergivenhet, säger hon till Riks.
Enligt Gille bekräftar den nya domen partiets analys.
– Domen bekräftar med all tydlighet den verklighet som Sverigedemokraterna länge har varnat för: hedersrelaterat våld och förtryck är inte ett marginellt problem, utan ett djupt rotat fenomen i delar av det svenska samhället.
Antalet fällande domar är försvinnande få i relation till problemets omfattning, uppger hon.
– Att detta bara är den tredje fällande domen visar inte att problemet är begränsat, utan hur dåligt rustat samhället har varit för att identifiera, utreda och lagföra hedersbrott.
Gille pekar på långvarig migrationspolitik som en faktor till att hedersrelaterat våld fått fäste i Sverige.
– Den avgörande faktorn är en långvarigt ansvarslös migrationspolitik.
– Sverige har tagit emot stora grupper från länder där hedersnormer, patriarkalt familjeförtryck och kollektiv kontroll av flickor och kvinnor är socialt accepterade.
Men problemet grundar inte bara sig i migration, utan också om en politisk ovilja att ställa krav, säger hon.
– Samtidigt har politiken blundat för konsekvenserna, relativiserat hederskulturen och vägrat ställa tydliga krav på anpassning till svenska lagar och värderingar.
– Resultatet är att barn och unga i Sverige i dag växer upp under ett parallellt förtryck, ofta mitt framför ögonen på myndigheterna.
För att dömas för hedersförtryck ska personen upprepade gånger ha utfört handlingar som syftar till att upprätthålla eller återställa heder för en individ, familj eller släkt.
Straffet ligger på mellan ett och sex års fängelse.
– Att hedersförtryck fortfarande utövas av familjer som flyttade till Sverige redan på 1980-talet är ett monumentalt politiskt misslyckande, säger Gille.
– Det visar att staten i decennier har tolererat parallella hedersnormer och svikit generationer av flickor.
– Det som krävs är inte fler ord, utan ett tydligt brott med tidigare eftergivenhet: skarpa krav, faktiska konsekvenser och ett aktivt arbete för att bryta hederskulturen, inte anpassa sig till dem.
Vad anser du är den viktigaste politiska förändringen?
– Hedersrelaterat våld och förtryck är i dag erkänt i lag, men erkännandet är ofullständigt.
– Framför allt saknas ett tydligt och konsekvent erkännande av kopplingen till migration och bristande integration, liksom ett verkligt genomslag i praktiken inom rättsväsende och myndigheter.
– Så länge hedersförtrycket behandlas som ett teoretiskt problem snarare än ett konkret och kulturbundet förtryck sviker samhället de utsatta.
LÄS ÄVEN: Stockholmspolisen formar permanent team med fokus på hedersförtryck
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.