Mediernas Etiknämnd klandrar Riks för att ha publicerat en video på TikTok där en namngiven person syntes på bild och pekades ut som dömd för barnäktenskapsbrott.
Det var i februari 2025 som Riks publicerade ett inslag på sin TikTok-kanal där programledaren pekade ut anmälaren och hans fru för att ha låtit sin 15-åriga son ingå något som liknade ett äktenskap med en jämnårig flicka. I publiceringen angavs att föräldrarna var dömda i tingsrätten till tio månaders fängelse för barnäktenskapsbrott och att händelsen ha inträffat i ett annat land i Europa.
Föräldrarna namngavs, familjens bostadsort angavs och inslaget var bildsatt med filmbilder från händelsen. Dessutom publicerades porträttbilder på de två dömda personerna. Det angavs att föräldrarna under rättegången hade nekat till brott och sagt att det varit fråga om en annan typ av familjefest.
Anmälaren skrev till MO att det var helt oacceptabelt att Riks publicerat hans och hustruns namn och ansikten. De kände sig väldigt kränkta och har polisanmält detta.
Riks svarade att personerna som angavs med namn och bild var dömda i tingsrätten för de brott som publiceringen gällde. Barnäktenskapsbrott var en typ av brott som det fanns ett stort politiskt intresse för – och som hade stor samhällsrelevans. Därför ansåg Riks att det var motiverat att ange personernas identitet.
Riks tillade att personerna redan gick att identifiera i en bröllopsfilm på Youtube utan Riks inslag på TikTok.
MO skriver att det finns ett allmänintresse att rapportera om brottslighet. I synnerhet är det viktigt att uppmärksamma sådan som riktar sig mot barn, exempelvis barnäktenskapsbrott.
Den medieetiska frågan handlar om ifall det var försvarligt att publicera namn och bild på anmälaren.
Enbart det faktum att någon är dömd för ett brott är inte avgörande för om det är okej att publicera namn och bild. En avvägning måste göras i varje enskilt fall och det finns flera omständigheter att ta hänsyn till. Vid exempelvis organiserad brottslighet som kan ses som en samhällsomstörtande verksamhet, kan det vara av allmänintresse att publicera namn på den som begått brottet. Ett enskilt våldsbrott, även om brottet i sig är förkastligt, har däremot sällan ett sådant allmänintresse att namngivning bör ske.
Även om samhället ser allvarligt på barnäktenskapsbrott är det enligt MO inte ett brott där det alltid är motiverat att namnge gärningspersonerna. Här måste man även ta hänsyn till barnperspektivet. Att publicera föräldrarnas namn och bild innebär också ett utpekande av barnet.
I det här fallet har inte heller anmälaren den typ av position i samhället som skulle kunna motivera en namn- och bildpublicering. Att anmälaren själv har lagt upp en video på Youtube förändrar inte den bedömningen.
Sammanfattningsvis skriver MO att publiceringen kring brottet har ett stort allmänintresse, medan namn- och bildpubliceringen inte har det. Publiceringen av anmälarens namn och bild har därför orsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada. Därför bör Riks klandras, anser MO.
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Riks för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.
Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.