En doktorsavhandling innehåller passager om farorna med "parasitisk vithet" och "vita synder".
Bakom texten står Victoria Kawesa, genusvetare och tidigare partiledare för Feministiskt initiativ.
Hon beskriver vithet som en "kolonial maktstruktur" och skriver bland annat om "den parasitiska vithetens synd" och Sveriges "vitnormativa samhälle".
I Kawesas doktorsavhandling i genusvetenskap vid Linköpings universitet beskrivs "parasitisk vithet" som en av de "sammanlänkade synder" som formar den "påförda svarta masken".
Den över 300 sidor långa avhandlingen publicerades förra hösten och bär titeln "Svart mask / Vita synder: Att bli en svart antirasistisk Obuntu Bulamu-afrikansk feminist".
Kawesa skriver att den bygger på forskningsmetoder som "minnesarbete" och "kroppsdagböcker".
Enligt Kawesa har dessa metoder vävts samman med "Obuntu Bulamus onto-epistemologi", vilket enligt avhandlingen handlar om ett alternativt sätt att förstå kunskap, identitet och mänskliga relationer utifrån afrikansk och dekolonial teori.
I sammanfattningen finns långa och abstrakta formuleringar om forskningsmetodiken:
"Med utgångspunkt i skrivande som undersökningsmetod integrerar avhandlingen autofenomenografi med poetiskt undersökande, scenbaserat skrivande, minnesarbete och kroppsdagböcker."
"Dessa metoder vävs samman med Obuntu Bulamus onto-epistemologi för att visa hur teori föds i kroppen och hur dekoloniala feministiska metoder kan genereras genom situerade, relationella och kreativa forskningspraktiker."
Syftet med avhandlingen var att kartlägga Kawesas utveckling till vad hon beskriver som en "svart antirasistisk Obuntu Bulamu afrikansk feminist" i mötet mellan Ugandas "svartnormativa samhälle" och Sveriges "vitnormativa samhälle".
Kawesa skriver bland annat om "den parasitiska vithetens synd" och skriver att "vitheten blir fri genom att konstruera svarthet som förslavad".
"Parasitisk vithet" är ett begrepp som enligt Kawesa har sitt ursprung i den amerikanska författaren Toni Morrisons bok "Att leka i mörkret: Vithet och den litterära fantasin".
Kawesa är inte ensam om att använda starkt negativt laddade beskrivningar av "vithet" inom så kallade kritisk vithetsstudier.
Exempelvis beskrevs "vithet" i en uppmärksammad uppsats från 2021 av den amerikanske psykoanalytikern Donald Moss som ett "malignt, parasitliknande tillstånd" som vita människor är "särskilt mottagliga" för.
I texten, som publicerades i tidskriften Journal of the American Psychoanalytic Association, skrev Moss:
"Vithet är ett tillstånd som man först tillägnar sig och sedan har – ett malignt, parasitliknande tillstånd som 'vita' människor har en särskild mottaglighet för."
I Kawesas avhandling tackas flera forskare inom kritiska vithetsstudier, däribland Tobias Hübinette och Catrin Lundström, som 2020 gav ut boken "Vit melankoli: en analys av en nation i kris" och 2022 "Den färgblinda skolan: ras och vithet i svensk utbildning".
I ett inlägg på sociala medier firar Kawesa att hon nu fått titeln doktor:
"Jag är så otroligt glad och stolt att äntligen kunna meddela att jag har avslutat min doktorsexamen! Jag är nu Dr. Victoria Kawesa!"
Riks har sökt Victoria Kawesa med följande frågor:
Hur kommer det sig att du talar om dessa begrepp i din uppsats från september i fjol?
Vad säger du till personer som känner sig kränkta av dessa begrepp eller utpekade på grund av sin hudfärg?
Hur motarbetar man vita synder — går det att sona sina vita synder?
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.