Under tisdagen lanserar Sverigedemokraterna en ny tjänst kallat Moskékartan.
Syftet är enligt partiet att ge allmänheten en samlad överblick över moskéernas framväxt i Sverige, och att enklare tillgängliggöra information om etablering, finansiering och religiös inriktning.
Tjänsten bygger på partiets tidigare migrationskarta, som visar andelen med utländsk bakgrund i alla svenska kommuner.
Kartan bygger på ett omfattande underlag med 238 registrerade datapunkter från hela landet. För 189 av posterna finns uppgifter om när moskén uppfördes, öppnades eller invigdes. Enligt materialet har utvecklingen av moskéer varit särskilt tydlig efter millennieskiftet, där två tredjedelar av de daterade moskéerna etablerats efter år 2000.
Enligt Sverigedemokraterna ska kartan fungera som ett verktyg för att ge allmänheten en samlad bild av moskéernas framväxt i Sverige och göra tidigare svåröverskådlig information mer lättillgänglig.
Exempel på utländska finansiärer eller länder
Den största expansionsperioden kring moskéer återfinns under 2010-talet då 73 nya moskéer eller muslimska bönelokaler tillkom i Sverige. Det motsvarar närmare 39 procent av samtliga daterade etableringar. Den första daterade moskén i underlaget är Nasirmoskén i Göteborg 1976, medan den senaste är Vetlanda moské som invigdes under 2026.
Kartan visar bland annat moskéernas adresser, etableringsår, eventuell religiös inriktning samt tillgängliga uppgifter om finansiering. Exempel på utländska finansiärer eller länder som förekommer i materialet är Qatar, Kuwait, Förenade Arabemiraten och Turkiet.
Sverigedemokraterna betonar samtidigt att underlaget innehåller begränsad information om finansiering, då sådana uppgifter endast är offentligt tillgängliga för ett mindre antal moskéer och verksamheter.
Utöver moskéfiltret innehåller migrationskartan.se även information om Sveriges utsatta områden samt vilka kommuner som haft möten med regeringen kring arbetet med frivillig återvandring.