Nedgraderingen av USA:s kreditbetyg år 2011, 2023 och nu 2025 avslöjar att det finns en långvarig nedåtgående trend i världens fortfarande största ekonomiska stormakt.
Även i Sverige har man sett ekonomiska problem över en längre tid. Sverige har sedan 1990 fallit från plats fem till plats 13 i OECD:s ranking över industriella länders BNP per capita – välståndsligan. Landet ligger nu näst sist bland de nordiska länderna, och faller år för år närmare OECD:s genomsnittliga BNP per capita.
Historien visar att finansiella kriser ofta får plötsliga och omvälvande effekter på samhällen. I krisernas spår kan politiska partier som tidigare varit marginaliserade snabbt vinna mark – ofta som en reaktion på arbetslöshet och skenande levnadskostnader. Det kanske mest kända exemplet på detta är Weimarrepublikens kollaps efter den stora depressionen 1929. Hitlers parti ökade då från 2,6 procent i riksdagsvalet 1928 till 37,3 procent i juli 1932 och 43,9 procent 1933.
Ett högaktuellt exempel på hur dålig tillväxt kan slå tillbaka på makthavarna är Storbritannien, där de etablerade partierna Tories och Labour förlorat mark till Reform UK. Reform UK är nu överlägset största parti i mätningarna, med hela 34 procent, medan regeringspartiet Labour ligger på 15 procent. Enligt ny opinionsdata utmanas dessutom Labour av ett nystartat politiskt parti representerat av partiveteranerna Jeremy Corbyn och Zarah Sultana som profilerar sig i Palestinaaktivism. 15 procent vill rösta på detta parti, enligt en mätning utförd av Find Out Now via Europe Elects.
De gamla partiernas migrationspolitik har tillskrivits en avgörande roll i opinionstappen på grund av dess koppling till kriminalitet, arbetslöshet och skenande bostadspriser. Men även utebliven ekonomisk tillväxt sammanfaller med det växande missnöjet.
Storbritanniens ekonomi har minskat två månader i rad: 0,1 procent i maj och 0,3 procent i april enligt officiell statistik. Det är en del av en större trend som bäst sammanfattas med att den inflationsjusterade bruttonationalproduktens (real BNP) årliga tillväxt avtagit med ungefär 0,06 procentenheter per år sedan 1998. Detta trots att den brittiska populationen ökat från ungefär 58 miljoner till 70 miljoner under perioden.
Under 2020-2024 har BNP-tillväxten legat under genomsnittet. Före finanskrisen låg tillväxten ofta över genomsnittet. Det kan konstateras att Storbritanniens tillväxt sjunkit över en längre tid.
Även över Atlanten syns stora ekonomiska problem. Nyligen har USA reviderat sina tillväxtsiffror för första kvartalet 2025. Den slutliga (tredje) uppskattningen visar att BNP minskade med 0,5 procent jämfört med tidigare kvartal. De initiala siffrorna för andra kvartalet ska släppas den 30 juli.
Samtidigt har kongressen med minimal marginal godkänt en budget som förväntas bidra till ett växande underskott.
Samtliga stora kreditvärderingsinstitut har nu för första gången i historien nedgraderat USA:s kreditbetyg. Den senaste nedgraderingen gjordes av institutet Moody's i maj. De förväntar sig att det amerikanska budgetunderskottet växer till nästan 9 procent av BNP år 2035, upp från 6,5 procent förra året.
– Denna nedgradering är kulmen på många, många års finanspolitiskt misskötsel, inklusive men inte begränsat till Trump-administrationen, sa Steven Grey, investeringschef på Grey Value Management, till Financial Times.
I både Sverige och USA larmas det om skyhöga bostadspriser, växande privat skuldsättning och rekordhög ekonomisk ojämlikhet. Vilka slutsatser kan vi dra av siffrorna? Talar vi om en annalkande plötslig ekonomisk depression eller om något mer krypande?
Mellan januari och mars sjönk USA:s ekonomi med 0,5 procent jämfört med kvartalet dessförinnan, mätt med inflationsjusterad bruttonationalprodukt.
Även sett över en längre period bakåt har tillväxten avtagit. Tillväxten, mätt med real BNP per capita har minskat med cirka 0,008 procentenheter varje år sedan 1974, enligt data från Federal Reserve.
USA:s avtagande tillväxt är inte på lika alarmerande nivå som Storbritanniens, men fortfarande inte positiv. Det kan konstateras att USA:s tillväxt sjunkit marginellt över en längre tid.
Situationen framstår mer alarmerande när man granskar två av de viktigaste faktorerna för att förutsäga finansiella kriser: privat skuldsättning och priser på tillgångar (främst aktier och bostäder).
Studien "Predictable Financial Crises" (2022), publicerad i The Journal of Finance, visar att hastig tillväxt av kredit och tillgångspriser kopplas till 40 procent ökad sannolikhet av en finanskris inom de kommande tre åren, jämfört med 7 procent när ökningen är normal.
Genom en datadriven analys av åren 1950 till 2016 fann forskarna att 64 procent av kriser förgicks av en hastig tillväxt av kredit eller bostadspriser. Man fann även ett samband till minskning av tillväxt av BNP.
Detta bekräftas av en enkel analys av ett dataset innehållande kvartalsdata för viktiga ekonomiska variabler i USA:s ekonomi. En AI-modell av typen gradient boosted trees (GBM) visar att de viktigaste variablerna för att förutsäga en finansiell kris är företagsskuldsättning och statlig skuldsättning. Även bostadspriser och inkomst per capita är viktiga faktorer.
Skuldsättning delas in i två huvudkategorier: offentlig skuld – som avser statsskuld samt skulder hos kommuner och regioner – och privat skuld, som avser hushållens och företagens skulder.
Enligt ekonomen Kent Smetters passeras en avgörande tröskel när statsskulden som hålls av allmänheten – det vill säga den skuld som staten är skyldig privata och utländska investerare, inte sig själv – övergår 200 procent av BNP.
– Skälet till detta är att man då nått en punkt där det blir omöjligt att höja skatten tillräckligt för att hantera ränteavbetalningar, säger han till Wall Street Journal.
Vid första kvartalet 2025 låg denna siffra på ungefär 97 procent för USA, nästan en fyrfaldig ökning sedan millennieskiftet.
Det kan konstateras att USA:s offentliga skuldsättning mångdubblats sedan millennieskiftet, med en markant ökning under Obama-administrationen och under pandemin.
Utav offentlig skuld och privat skuld är det främst den privata skulden som bäst förutsäger finanskriser. Den totala privata skuldsättningen som andel av BNP ligger en standardavvikelse över det historiska genomsnittet sedan 1950, och har gjort det i över 20 år.
Det kan konstateras att den privata skuldsättningen i USA ökat kraftigt sedan millenieskiftet. Detta enligt data från FRED för ickefinansiella företags skuldsättning och hushållens skuldsättning.
En märkbar ökning av kredit märks strax innan finanskrisen 2007-2008, då högrisklån togs i stor utsträckning vilket resulterade i skyhöga bostadspriser. Men bostadspriserna har inte avtagit – tvärtom. Både Sverige och USA har drabbats av skenande bostadspriser.
Enligt senaste kvartalsdatan från första kvartalet 2025 ligger USA:s inflationsjustarade bostadspriser hela två standardavvikelser över det historiska genomsnittet. Det kan konstateras att USA:s bostadspriser är höga.
En sista viktig tillgång att bedöma är aktiepriserna. Det är omöjligt att fånga alla drivande faktorer bakom priserna, men det går att få en översiktsbild om börsens värdering genom Buffettindikatorn, som visar värdet på börsen i förhållande till BNP.
Ju dyrare börsen är enligt modellen, desto sämre har avkastningen ofta blivit fem år senare. Indikatorn ger viss hjälp, men inte är en säker prognosmodell.
Den 25 juli i år låg den över två standardavvikelser över den historiska trendlinjen.
Det kan konstateras att den amerikanska börsen är övervärderad i förhållande till BNP.
I EU-kommissionens tillväxtprognos för 2025 hamnade Sverige på plats 18 av 27, med en prognos på 1,1 procents tillväxt av real BNP. Detta bekräftas även av utvecklingen för landets relativa ranking i förhållande till andra industriella länder, där Sverige fallit från plats 5 till plats 13 sedan 1990. Sverige presterar alltså inte bra i förhållande till andra industriella länder, eller i förhållande till andra EU-länder.
Sveriges årliga BNP per capita-tillväxt har minskat med 0,04 procentenheter per år sedan 1961, enligt data från World Bank. USA:s tillväxt minskar i en betydligt lägre takt (-0,008 per år sedan 1974), även om riktningen är densamma.
Det kan konstateras att Sveriges tillväxt och ranking i välståndsligan försämrats kraftigt sedan 80-talet.
Många har reagerat på att Sveriges bostadspriser och boendekostnader verkar skyhöga. Trots detta kommer rapporter om att tiotusentals hyresrätter står tomma. Anledningen tros vara att hyrorna är för höga.
Enligt data från Federal Reserve Bank of St. Louis har Sveriges inflationsjusterade bostadspriser ökat hastigt under de senaste tio åren, en cirka 60 procents ökning mellan 2010 och första kvartalet 2022. Priserna har sedan dess minskat något.
Den privata skuldsättningen bland svenskar är internationellt sett hög. I Sverige uppmättes hushållens skulder som andel av BNP till 88 procent år 2023. Bland EU-länder rankades Sverige på tredje högsta plats gällande hushållens lån per capita, enligt SCB.
Riktningen för Sverige, Storbritannien och USA tycks vara densamma – nedåt i välstånd, uppåt i skuldsättning. Men Sverige och Storbritannien utmärker sig som länder rusar mot stupet snabbare än andra industriella länder.
Det mest alarmerande som framkom i analysen är att både bostadspriser och privat skuldsättning ligger långt över historiska nivåer – en kombination som enligt forskningen kraftigt ökar risken för finansiella kriser. Frågan är inte längre om vi har varningssignaler – utan varför ingen agerar.
I boken The Signal and the Noise (2012) konstaterar Nate Silver att det inte bara handlade om att experterna inte såg finanskrisen 2008 komma – de "ville inte att musiken skulle sluta spela", som kreditbetygsättaren Jules Kroll uttrycker det. Allt för många makthavare vill ha massinvandring, trots att det ökar bostadspriserna. Allt för många banker tjänar på att privatpersoner överskuldsätter sig. Allt för många makthavare ser personlig vinning i att vanligt folk drabbas medan de själva lyfter stora löner och erkännanden från främmande makter.
Medan skulderna växer, bostadspriserna pressar hushållen och tillväxten bromsar in, förblir många makthavare passiva.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.