Utredaren Fredrik Kärrholm till vänster, justitieminister Gunnar Strömmer till höger Regeringen
Nyheter

Utredning: Rätten till enrum i häkten bör slopas

Fler straff ska kunna avtjänas med fotboja

Redaktionen

Flexiblare häktningsregler,utökad användning av fotboja och ändrade frister för verkställighet av straff skapar ökad flexibilitet för Kriminalvården, något myndigheten länge har efterfrågat.

Dessa ändringar "skall bara användas efter en rigorös lämplighets-bedömning. Farliga personer med återfallsrisk, omfattas inte", säger justitieminister Gunnar Strömmer vid en pressträff.

"Rätt individer ska sitta i fängelse”, samtidigt som en ökad användning av fotboja är en del av lösningen, tillägger han.

"Fler personer döms till längre straff. Straffskärpningar leder även de till en ansträngd situation i landets anstalter", säger Strömmer, som understryker att nya häktes- och fängelseplatser motsvarande 9 Kumla-anstalter är på gång.

Kriminalvården planerar 1900 fasta häktesplatser och 9200 fasta fängelseplatser fram till 2035, enligt myndighetens senaste kapacitets-rapport. Det räcker inte och flexiblare lösningar behövs snarast, tillägger den moderate riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm som utrett frågan. Enrum i häkten bör därför avskaffas.

"Den tidigare huvudregeln var enrum, med undantag av utrymmesskäl. Det finns Ingen absolut rättighet (till enrum) idag, men varje dubbel-placering kräver i nuläget att Kriminalvården fattar beslut i varje enskilt fall. Det vill säga i tusentals fall årligen", säger Kärrholm, som understryker att den administrativa bördan på myndigheten kommer att minska.

Förlänga möjlig placering av häktade i polisarresten

Att häktade tillfälligt placeras i polisarrest förekommer redan på grund av platsbristen på landets häkten. En tydligare reglering behövs för de berörda myndigheterna, säger utredaren.

De nuvarande tidsgränserna för hur länge någon får sitta i häkte bör avskaffas, säger Kärrholm. För brottsmisstänkta under 18 år ska dock dagens regler fortsätta att gälla – högst sju dagar, eller upp till 30 dagar vid synnerliga skäl.

Verkställigheten av fängelsestraff ska vid lämpliga fall kunna skjutas upp

I dag är huvudregeln att ett fängelsestraff ska verkställas inom högst tre månader efter dom. Den tidsfristen bör i vissa fall kunna förlängas till högst nio månader. Dömda under 18 år berörs inte av förslaget.

"Kriminalvården får på så sätt bättre resurser att planera anstaltsplatser", säger Kärrholm.

Fler typer av brott ska ge fotboja

I dag kan endast domar med fängelse verkställas med fotboja. Utredaren vill ändra detta så att fler typer av fängelsestraff kan avtjänas med elektronisk övervakning.

Det finns också en treårig karenstid för fotboja. Den bör avskaffas, och lämpligheten i att använda fotboja bör i stället prövas i varje enskilt fall, tillägger Kärrholm.

"Dessa åtgärder har efterfrågats av Kriminalvården under många år... Förslagen kommer nu och skall snarast remitteras och förverkligas. De kommer att lättar på trycket på kort sikt och underlätta expansionen (av kriminalvården) på längre sikt", framhåller Strömmer.

Förslagen är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2027.

Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.