Nära hälften av dem som bor i hyresrätter har utländsk bakgrund.
Nu talar Vänsterpartiet om planer på ett "blandat" Stockholm med hyresrätter i villaområden.
Samtidigt visar forskning att svenskar flyttar från blandade områden – redan när andelen utomeuropeiska invandrare når fyra procent.
Förslaget att bygga fler bostäder i olika delar av Stockholm splittrar politikerna. Vänsterpartiet vill bygga fler hyresrätter, något som möts av stark kritik på sociala medier.
I ett inslag på SVT:s lokalnyheter för Stockholm framgår att Vänsterpartiet driver linjen om en mer "blandad stad", där olika boendeformer ska finnas i samma områden.
Deniz Butros (V), bostadsborgarråd i Stockholm stad, ser positivt på blandade boendeformer:
– Vi behöver bygga radhus där det idag är hyresrätter och bostadsrätter. Men vi behöver också bygga hyresrätter där det idag mestadels finns villor och småhus.
– Det ska inte vara så att man kliver av på en station och där är alla hyresrätter, och så kliver alla i villor av. Det blir inte en bra stad, en blandad stad.
Samtidigt möter förslaget kritik. Kristdemokraterna lyfter i inslaget att fler småhus behövs och varnar för att bygga bort grönområden eller pressa in fler bostäder i redan etablerade villaområden.
Nike Örbrink, gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholm stad, pekar bland annat på att var fjärde stockholmare "drömmer om att bo i en villa i framtiden" och att förslaget riskerar tvinga ut dem.
Kritiker till blandningspolitiken menar bland annat att det kommer påverka trygghet och samhörighet.
En studie från Linnéuniversitetet visar att utflyttning bland svenskfödda ökar när andelen utomeuropeiska invånare i ett område når omkring 3–4 procent. Det är ofta höginkomsttagare som flyttar först.
Enligt forskaren Maja Lilja handlar utflyttningen om att svenska familjer inte vill hamna i minoritet:
– Många talar om etnisk mångfald som en berikande faktor, men när man ska flytta eller välja skola till sina barn blir frågan konkret, och då väljer man ofta någon form av svenskhet. Man uttrycker det som att barnen inte ska hamna i minoritet, eller att man är noga med deras svenska språk.
Endast omkring 15 procent av dem som bor i småhus hade år 2024 utländsk bakgrund. I hyresrätter är motsvarande andel nära hälften, cirka 47 procent. Detta enligt statistik från SCB.
LÄS MER: Vänsterpartiet: ”De som bor i villor ska anpassa sig”
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.