Västerländskt barnafödande har nått historiskt låga nivåer. I Sverige föddes det 2024 i snitt 1.43 barn per kvinna. Ersättningsnivån är 2 barn per kvinna.
Mycket förändras med en minskande befolkning. Det är dystopiskt att tänka att även vi i Sverige som både har en god utbyggd föräldraförsäkring och barnomsorg kan komma att se fram emot en framtid där dagens unga behöver gå på knäna för att försörja det evigt växande berget av äldre. Vill vi ha en framtid där det säljs fler vuxenblöjor än barnblöjor, likt i Japan?
Den demografiska utvecklingen är inte en nyhet men sent ska syndaren vakna och debatten har gått varm under de senaste två åren. Utredningar har tillsatts, debattörer och självutnämnda experter har tyckt och pekat och det har skrivit spaltmeter av krönikor.
Många pekar på att felet är att kvinnor inte vill skaffa barn. De vill göra karriär, tjäna pengar, resa och bo i ett snyggt inrett boende på en trevlig adress. Dessutom behövs ju en förälder till i ekvationen och denne ska vara perfekt - lång, attraktiv och tjäna mer. Några pekar på felet är att unga män inte vill ha barn.
Samma "själviska" skäl som tidigare nämnts för kvinnor är vanliga. En inte obetydlig mängd män tycks också ha kollektivt "gett upp" med klagosången att de inte möter kvinnornas höga krav på jobb, utseende och stabilitet. De väljer bort tvåsamhet och föräldraskap för att istället lägga sina pengar på internetcasino, snabbmat och "investeringar" såsom obskyra kryptovalutor eller pokemonkort.
Ytterligare komplexitet tillkommer inom ett förhållande där bägge parter behöver vara överens om att starta "projekt familj" inom ett smalt tidsfönster. Eller iallafall om man ska leva upp till dagens standard om moget förhållande, färdig utbildning och stabil inkomst, lagom nivå inom karriären och tillräckligt stort boende.
Självklart ska paret också ha "levt färdigt", med otaliga exotiska resor bakom sig och ett överdådigt bröllop på ett slott med tillhörande smekmånad. Och nog vore det trevligt om paret bott utomlands något år eller två?
För mognad och livserfarenhetens skull. Det behövs ju innan man skaffar barn. Ja listan är lång och plötsligt är kvinnan i förhållandet 36 år gammal - lika gammal som den genomsnittliga förstföderskan i Stockholm.
Men nu då, ska vi verkligen "sluta leva" nu? Nej, tycker många män och separationen är ett faktum och så blev det inga barn, för som 36-årig kvinna är det ont om tid att börja om och fortfarande ha tid att skaffa barn. Vems fel är det då?
Frågan är om det inte är allas fel. Samhällsdebatten och bilden av föräldraskap borgar inte för unga att försöka bli föräldrar i tid.
Bilden av föräldraskap idag är att det är fruktansvärt jobbigt. Barn är i vägen. De skriker. De tar plats. De kostar pengar och de skadar vårt klimat genom att finnas till. Och förresten, vi står inför tredje världskriget så är det ens moraliskt rätt att skaffa barn?
Att plugga med barn ter sig för många omöjligt. Allt ska hinnas med FÖRE barn för när barn kommer är livet slut. SVT och andra mediehus har dragit sitt strå till stacken genom att sända åsiktsinslag från välkända barnfria bloggerskor som understryker att livet utan barn är underbart! Och om man mot förmodan vill ge utlopp för sin omhändetagande sida kan man ju faktiskt skaffa några "fur-babies" eller bli volontär på hundstallet.
Ja. Det ÄR jobbigt att vara förälder. Ja det vore faktiskt konstigt om dagens unga inte tvekar inför att skaffa barn och istället premierar singelskap, karriär, resande och verklighetsflykt på Instagram.
Men det är också underbart att vara förälder. Föräldraskapet är en resa som ger djup meningsfullhet till livet – tillsammans med en storm av känslor längs med vägen.
Den som jagar personlig utveckling gör det bäst som förälder. Föräldraskapet ger höga berg och djupa dalar på ett sätt som ingen karriär, vanlife-resa eller djurägandeskap kan.
I föräldraskapet lämnar man sin egen barndom bakom sig och lämnar över sina minnen och erfarenheter till nästa generation.
Vi behöver sluta skylla på "egoistiska" unga som ju trots allt gör vad samhället sagt till dem i 30 års tid när de betar av den långa listan av "måsten före barn" eller rent av låter bli att skaffa barn helt.
Vi behöver istället söka framhärda de positiva aspekterna i föräldraskapet och dess centrala del i människors mognad. Och vi behöver adressera BÅDE kvinnor och män. Bägge behövs om det ska bli fler barn. Och framförallt behöver vi göra det tydligt: livet tar inte slut för att du får barn - nej du går vidare till nästa steg.
Samhällsintresserad mamma
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.