Olov Larsson: Vindkraft – för dummies

Ångkvarnarna ersatte i slutet av 1800-talet väderkvarnarna då ångkvarnarna kunde köras planerat och byggas nära konsumenterna. Till skillnad mot väderkvarnarna som bara gick när det blåste och byggdes där vinden kunde nå dem. Låter det bekant?

Väderberoende kvarnar valdes bort till förmån för planerbara energikällor. Så icke i dag.

I Sverige togs den första kommersiella kärnreaktorn i drift 1972 och 1985 stod den 12:e färdig. Vi hade ett elsystem där elproduktionen kunde möta konsumtionen med råge. De flesta utvecklade av Asea Atom. Vattenkraft i norr och kärnkraft i södra Sverige. Hur kunde det bli så bra?

Sverige hade duktiga ingenjörer och industriella entreprenörer som fick uppdraget att bygga planerbar, stadig och billig el och fick göra det utan att politiker la sig i. Vi hade världens bästa energisystem 1985. Och inga politiker med en ”ten-gallon hat on a two pint head” som visste bättre än ingenjörerna och som skulle ”rädda planeten”.

Vid alla nedläggningar har Socialdemokraterna suttit vid makten. Från 2015 även Miljöpartiet. Dessa hade som vallöfte att lägga ner kärnkraften, vilket de gjorde med hjälp av Socialdemokraterna.

Med lite sunt förnuft

Hade ingenjörerna fått fortsätta sitt uppdrag hade det förmodligen sett ut så här:

Vi hade behållit och uppgraderat alla reaktorer och förlängt deras livslängd från 40 år till 60 med planer för 80 år. Kostnad: Runt 200 miljarder. Vi hade då haft 10–15 GW planerbar kärnkraft. Det hade blivit runt 100 TWh/år, fossilfri el. Vattenkraftens elproduktion 2024, 64 TWh/år.

164 TWh planerbar, stabil, billig och fossilfri el som producerades nära konsumenterna och inget behov av att bygga tusen mil med nya kraftledningsgator. Vårt elbehov 2024 var ca 140TWh.

Det går inte att förstå hur dessa politiker tänkte när de la ner kärnkraften och ersatte dem med väderkvarnar. Miljömässigt är det en katastrof för djur, natur och människor. Alla drabbas ekonomiskt när energin blir dyrare och nya industrisatsningar nekas i södra Sverige på grund av effektbrist. Fastighetsägare har sett sina egendomar bli osäljbara och för en del också obeboeliga när man får en ”vindkrafts-park” till granne.

Vädersystem

Norra Europa har ofta, speciellt vintertid, samma vädersystem. Blåser det i Tyskland blåser det här också. Då får svenska producenter betala för att bli av med vind-elen. Mer vind-el ökar bara problemen. Trots det planerar Vattenfall att investera 72 miljarder i nya vindkraftsprojekt i Europa inklusive Sverige till 2029.

Naturen

Markbygdens vindkraftpark, med 1 101 planerade kraftverk,  blir 45 000 hektar stort och ger mindre el än ett modernt kärnkraftverk på 1,6 GW. Markbygden kräver 600 – 900 gånger mer natur än ett kärnkraftverk för samma mängd ibland-el. Och lååånga ledningar, döda fåglar och insekter samt tonvis med microplast innehållande Bisfenol A, ett nervgift som sprids i skogen. Studier (SLU) visar att renar undviker ”vindkraftsparker”. I Norge har konflikter kring vindkraft, Fosen-projektet, lett till domar där turbinerna förklarats olagliga p.g.a. påverkan på renskötsel. Miljökonsekvens-utredning görs av samma person/företag som ansöker om bygg-tillståndet. Jag kan inte tänka mig att det finns några incitament att blunda med ett öga under den processen.

Energi-effektivitet

Dela mängden energi som skapas under kraftverkets livstid med mängden energi som gick åt att utvinna råvarorna, bygga, drifta och riva densamma. Exempel: Får vi ut 100 energi-enheter och har investerat 20, blir energi-effektiviteten 5 EROEI, Energy Return on Energy Invested. Den enhet som energi-effektiviteten räknas i. Ett modernt samhälle kräver minst 7–10. Vissa hävdar 10–12.

Vindindustrin uppger livslängden på sina kraftverk till 30 år. Realistiskt till lands är snarare 20–25, till havs kortare. Kinesiska kraftverk har en dokumenterad livslängd på 19 år. EROEI sjunker med 33% om livslängden är 20 istället för 30 år!
Svensk vindkraft uppges ha 16–25 EROEI. 5 enheter högre än globalt genomsnitt trots att de verkar i ett klimat med snö och is halva året! Och Tomten är far till alla barnen.

Begreppet ”buffrad” EROEI innebär att till vindkraftverket har man kopplat ett kraftverk som är planerbart och kan starta och leverera el när det inte blåser, ofta ett gaskraftverk. EROEI sjunker dramatiskt, -75%.

I Sverige finns ingen (buffrad) dedikerad ersättningskraft till vindkraften när det inte blåser. Istället ”flexar” man, framför allt, mot vattenkraften. Det ät tänkt att vattenkraften kan dra ner och spara vatten till ett senare tillfälle eftersom vindkraften går in och ersätter vattenkraften när det blåser bra och det sker samtidigt som exporten av el är ungefär lika stor som vindkraftens bidrag. Det förefaller som vind-elen har det gemensamt med kvant-fysikaliska partiklar; att de kan vara på två ställen samtidigt. Spännande! Vindkraftsproduktion 2024: 40,8 TWh, bruttoexport: 39,1 TWh.

Siffror från en fältstudie som är gjord för nordiska förhållanden, Weissbach et al. 2013 (uppdaterad och verifierad 2022). Buffrad EROEI

Kärnkraft ca: 75
Vattenkraft ca: 50
Kol ca: 30
Vindkraft ca: 3,9–4,5 (i Tyskland)
Solceller ca: 1,6–2,3  (i Tyskland)
Biobränslen ca: 3

Gasturbin H/J-klass CCGT 30+ (branschstudier)

Lägger man till full systemintegration inklusive infrastruktur, med 3 gånger så stora kablar byggda för maxeffekt och inte medeleffekten samt arbetet att synkronisera vind-elen till stamnätet, blir siffrorna för vindkraften sämre ändå.

Jag roade mig med att fråga Grok.com: Vad händer om vi imorgon förbjuder vindkraften och exporten av el men behåller importen?
Svar: Systemet skulle bli mer robust och överskottsrikt internt, utan risk för blackout eller ransonering – tvärtom skulle vi ha gott om el för eget bruk. Men det förutsätter att förbrukningen inte ökar dramatiskt på kort sikt. Ingen akut risk för effektbrist denna vinter vid normalt väder. Systemet klarar sig med marknadens resurser och import.

Det här svaret är naturligtvis inte heltäckande men det känns som om våra politiker ett aprilskämt mot oss. Det är mycket pengar, hittills 300 miljarder (30 000kr/invånare), i den ”Gröna vindkraften”! Kan svaret finnas där?

Snart får vi svaret på frågan angående pågående experiment: Om bygget av betong- och stålfundament till vindkraften på sammanlagt 7 miljoner ton kan minska landhöjningen i Sverige?