Den kriminella ekonomins intäkter utgör 353 miljarder kronor i Sverige. En aktuell studie av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visar att nära två tredjedelar av dessa kriminella intäkter kommer från svart ekonomi, alltså det som är lagligt i sig men som säljs illegalt. Svartarbete, tjänster från företag som systematiskt skattefuskar, förfalskade varor och illegal ip-tv är tydliga exempel på den svarta ekonomi som är de kriminellas största intäktskällor.
Att så många konsumerar illegalt underminerar viktiga värden – som svenskan i film och musik, kurslitteratur på svenska och svenska idrottslags konkurrenskraft. Den svarta ekonomin försvagar den laglydiga ekonomin i Sverige och drabbar samhället brett. Normförändring behövs hos allmänheten som konsumerar illegalt.
Fokus på kriminalitetens roll i samhället är ofta på kriminella tjänster, kriminella transaktioner och den illegala ekonomin.
Mycket riktigt omfattar brott rörande narkotika, vapen, människohandel, bidragsbrott, bedrägerier, penningtvätt och skyddspengar omfattande summor i ekonomin – men det är totalt sett bara en dryg tredjedel av den samlade ekonomiska sektorns intäkter som kommer härifrån.
Majoriteten på nära två tredjedelar är svart ekonomi. Det omfattar företag som systematiskt fuskar med skatter, har svartarbete, säljer förfalskade varor, och illegal ip-tv. Omräknat till april 2026 års kronkurs skapar den svarta ekonomin intäkter på 225 miljarder kronor för de kriminella årligen.
Det kan jämföras med 79 miljarder kronor för illegal ekonomi (handel med narkotika, människor, vapen, hotade arter och annat som är illegalt), 40 miljarder kronor för kriminella transaktioner (bidragsbrott, bedrägerier och liknande) och 9 miljarder kronor för kriminella tjänster (penningtvätt, häleri, mutor, skyddspengar och liknande). Det är alltså varor som i grunden är legala, men som säljs av kriminella aktörer illegalt, som skapar nästan två tredjedelar av de kriminella intäkterna i Sverige.
Genom ändrade konsumtionsbeteenden kan allmänheten bidra till minskade intäkter för kriminella nätverk. För att nå dit krävs en förståelse för de viktiga samhällsvärden som trängs undan. Många laglydiga företag i till exempel delar av byggbranschen trängs undan av kriminella verksamheter med systematiskt svartarbete och skattefusk, ofta med länk till kriminella nätverk. Även kreativt skapande på svenska påverkas brett.
Sverige är en av världens ledande länder när det kommer till musik och film internationellt, men det finns en klar avsaknad av lokalmarknad för film och musik på svenska. Givet hur stark särskilt Stockholm är som kreativ internationell stad, och den rika tradition med svensk inhemsk film som tidigare fanns, finns en avsaknad av kreativt skapande. Marknaden undermineras tyvärr av piratdelning.
Eftersom svenskan är ett litet språk är lokalmarknaden redan liten, och de som är investerare och entreprenörer bakom ny film kan inte i förväg avgöra hur mycket av framtida intäkter som illegal delning kommer att minska, så beslutet blir ofta att inte producera ny svensk film. Hemmamarknaden är svag särskilt givet hur mycket svenska skådespelare, musiker, låtskapare och andra kreatörer bidrar med i Hollywood och internationellt. Det är inte bara en fråga om jobb utan även begränsning av kreativt skapande.
Näringar i Sverige behöver ständigt anpassa sig till omfattande illegal plagiering och delning. Den svenska dataspelsbranschen har anpassat sig till omfattande illegal delning, genom nya modeller, ofta spel med betalningar i spelen. Detta riskerar å andra sidan undermineras av EU som vill reglera köp inom dataspel. Det skulle vara fler dataspel som producerades på svenska om färre piratkopierade.
Förr i tiden var det så att många som läste på högskola köpte ny kurslitteratur. En del var på papper, en del redan tidigare digitalt. Vissa köpte begagnade kursböcker för att spara in lite.
Numera är det en stor del av studenterna som kommer åt kurslitteraturen illegalt. De går igenom sina studier på högskolor utan att lära sig respekt för äganderätt, utan i stället genom att rutinmässigt lära sig fuska. Det kan lätt bli så att den som fuskare med illegal åtkomst till digital kurslitteratur också tar in AI som hjälp för att läsa och göra uppgifterna. Sammantaget förklarar detta delvis trenden med att vissa studenter inte kan läsa böcker på högskolan.
Marknaden för kurslitteratur på svenska som redan var svag blir nu olönsam i många fall, så valet blir att alltmer ta in internationell engelsk litteratur. Svenskan har varit en viktig del av internationell akademi och forskning genom historien, men försvagas nu som akademiskt språk. I ett större sammanhang är Sverige fortfarande på många vis Europas ledande kunskapsekonomi, men gradvis tappas gapet till övriga Europa och världen.
Om den rådande utvecklingen fortsätter på högskolorna, fostras många akademiker i nästa generation till att vara regelbrytare, fuska med AI, och bygger inte upp den intellektuella kapacitet som krävs för att läsa fysiska böcker. Det kommer påverka Sveriges framtid som kunskapsnation.
Det finns i Sverige över två miljoner individer i åldrarna 15 till 74 som varje månad ser på filmer, serier eller sport illegalt. Omkring 30 procent av befolkningen konsumerar sändningar illegalt. Bland 15-34 åringar rör det sig om majoriteten. Runt 640 000 hushåll betalar prenumeration till kriminella ligor som driver illegal ip-tv. En stor andel av allmänheten och särskilt de unga konsumerar illegalt. När många ser att andra konsumerar illegalt, kan tilliten i samhället också påverkas.
Kriminella ligor får ökade intäkter medan det blir mindre pengar till idrottens värdekedja. Företagen som sänder eventen, som filmar det, stadium, idrottslag, idrottare och tränare förlorar alla på att intäkterna krymper. Illegal sändning skapar även osäkerhet och risk, som gör att många event inte spelas in.
Lägre divisioner i hockey och fotboll får inte sina matcher sända i samma utsträckning som annars. Mindre idrotter som thaiboxning, tennis och handboll sänds i betydligt mindre utsträckning, då sändningar som hade varit lönsamma på marginalen annars inte blir det med den omfattande illegala delning som finns. För de stora ligorna i fotboll och hockey blir det mindre intäkter, som gör att de får mindre att satsa på ungdomsverksamheten och klubben. Konkurrenskraften minskar jämfört med andra länder där fler konsumerar legalt.
Kriminella ligor har många varierande intäktskällor. Det är inte bara droger, utpressning, rån och stölder som drar in stålar, utan även immaterialrättsbrott som till exempel försäljning av plagierade varor och illegala ip-tv abonnemang. Pengar som annars skulle ha gått till lagliga företag, som skapar jobb, erbjuder laglydiga tjänster och betalar skatter, går i stället till kriminella ligor.
Många lider, till exempel svensk idrott, film, musik, och kurslitteratur. Det svenska näringslivet skulle må betydligt bättre om färre delade illegalt. Då skulle mera dataspel, filmer, kurslitteratur och musik tas fram på svenska. Fler sportevenemang skulle vara lönsamma att sända så idrotten kan frodas med ökade intäkter. Att konsumera legalt leder till viktiga värden för samhället, då den svarta ekonomin som många i allmänheten konsumerar från utgör nära två tredjedelar av den samlade kriminella ekonomin i Sverige.
Nima Sanandaji
Nima Sanandaji är vd för ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform). Han har publicerat forskning inom bioteknik, fysikalisk kemi, polymerteknologi, ekonomisk historia och ekonomi. Nima är författare till 32 böcker, varav flertalet är på engelska och har översatts till olika språk.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.