Vissa brott berör mer än andra. Inte nödvändigtvis för att de är de grövsta i juridisk mening, utan för att de slår mot vad vi upplever som grundläggande värdighet. När äldre, sjuka och försvarslösa människor i sina egna hem utsätts av den som satts att hjälpa dem, då är det inte bara ett brott mot individen. Det är ett brott mot Sverige.
Jag har, tyvärr, läst dokument från Örebro tingsrätt gällande anklagelser mot en man med ursprung i Syrien. I handlingarna framträder en bild som man helst vill slippa se. En man, anställd inom hemtjänsten, anklagas för ett stort antal brott mot äldre personer i deras hem. Det handlar om upprepade fall av kränkande fotografering där äldre människor i utsatta situationer filmats.
Det handlar också om ofredanden. Att stöna, håna, skrika och förnedra. I ett fall ska han ha kallat en äldre kvinna för “apa” och gjort slagliknande rörelser mot hennes ansikte. Mannen säger till en 81-årig man på arabiska att han ”vid Allah ska låta honom frysa”.
Även konkreta våldshandlingar förekommer. Han lyfter en äldre kvinna ur sin rullstol så att hon hänger i luften. Han slår mot hennes ansikte. Det rör sig inte om en enstaka händelse. Det rör sig om ett systematiskt beteende över tid, riktat mot ett stort antal målsägande.
Mannen kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn 2015. Han växte upp i Syrien i en familj med goda levnadsförhållanden innan kriget och skickades hit av sin familj för att söka asyl.
Detta är en berättelse vi hört många gånger. Den har ofta använts som ett argument för generositet och förståelse. Och det är en inställning som lätt väcker sympati och är svår att argumentera mot. Klart Sverige ska hjälpa! Men av dokumenten framgår också att det var en utarbetad plan av familjen att skicka pojken till Sverige för att få in en fot. Sedan skulle alla i familjen komma efter som anhöriga.
Var han ens ensamkommande? Jag tror många som vid den tiden läste om ensamkommande barn tänkte sig att de var just ensamma, att föräldrarna dött eller försvunnit. Så var det inte. Planen var att återförenas i Sverige. Tekniskt sett var han ensam och barn när han kom till Sverige. Men han var ju ensam eftersom hans föräldrar medvetet skickat honom hit.
Sen följer nästa del av historien. Vad händer när det barn som fick skydd, utbildning och möjligheter i Sverige anklagas för att systematiskt förnedra just de människor som byggt detta land, de människor som hjälpt honom?
I Sverige var vi länge ovilliga att tala om ansvar i migrationsfrågan. Fokus låg på rättigheter, på skydd och på att vara välkomnande. Men ansvar är en lika central del av varje samhällsgemenskap. Den som kommer till Sverige har ett ansvar. Den politiker som utformar regelverk som ser till att någon kommer till Sverige måste ta ansvar för vad invandringen leder till.
Har en person som kommer till ett nytt land ett större ansvar att sköta sig än den som är född där? I moralisk mening finns ett särskilt ansvar. Den som välkomnas hem till någon, får ett nytt liv och skydd står i skuld till det samhälle som erbjuder detta. Att missbruka denna tillit är ett svek.
När jag har skrivit på sociala medier om det åtal som nu väcks har vissa, företrädelsevis till vänster politiskt, sagt att mannens ursprung har ingen som helst betydelse. Vi borde inte ens tala om hans ursprung. De som säger det har fel. Mannens ursprung har betydelse för politiken.
Om personer som kommer till Sverige begår brott eller inte är en självklar faktor i bedömningen av vilken karaktär och omfattning invandringen ska ha.
Det är också relevant mot bakgrund av att personer som kommer till Sverige och begår brott i så stor utsträckning som möjligt bör tvingas lämna landet. Mannen i det aktuella fallet är syrisk och svensk medborgare vilket gör att han inte kan utvisas. Jag skulle gärna se en lagändring som möjliggör att han kan fråntas sitt svenska medborgarskap.
Varför ska en person som välkomnats till Sverige och sedan förnedrat och misshandlat de äldre personer som välkomnat honom få vara kvar? Alla civiliserade samhällen inser det motbjudande i detta.
Motsvarande diskussion är inte relevant för en person som föds som svensk medborgare. Någon del av mig kanske skulle vilja utvisa styckmördaren Robin ”Vilma” Andersson, men det fungerar inte så. Den mannen är Sveriges ansvar, vårt ansvar. Det är Sverige som måste hantera honom, hans gärningar och hans framtid.
Att tala om brottslingars ursprung är i högsta grad relevant. Annars missar vi en central aspekt.
Carl Eos
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.