Medan riksdagen skärpte villkoren för svenskt medborgarskap beordrade Migrationsverket övertid för att hinna godkänna så många ansökningar som möjligt enligt de gamla reglerna. Det är mycket allvarligt och kräver svar från regeringen.
Beslut fattades söndagen den tredje maj, lördagen den nionde maj och söndagen den sjuttonde maj. Det bekräftas av skärmdumpar som sökande publicerat i sociala medier, och av myndigheten själv.
Siffrorna talar sitt tydliga språk
Först med nyheten var Verifiera som också sammanställt beslutsstatistik månad för månad.
I januari fattades 2 584 beslut om medborgarskap. I februari 3 034. I mars 3 564. I april 3 770. Enligt källor till Bulletin låg antalet avgöranden i maj på 4 169, vilket är 61 procent högre än januari.
Totalt handlar det om tusentals ärenden avgjorda enligt de gamla, lindrigare reglerna, som nu inte längre kunna prövas efter de nya i juni.
Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth bekräftar övertiden och hänvisar till att myndigheten har långa köer, domstolsbeslut och kritik från JO och JK som kräver att ärenden avgörs. Han understryker att avgjorda ärenden inte är detsamma som beviljade.
Det är ett svar som tekniskt sett stämmer. Det är också ett svar som undviker den egentliga frågan: Varför prioriteras medborgarskapsärenden framför andra uppgifter som också måste hinnas med?
Aspling är kritisk
SD:s migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling uttalade sig kritiskt om nyheten på X.
Han menar att om uppgifterna stämmer innebär det att myndigheten motarbetar de instruktioner den fått av regeringen.
Man kan alltså fråga sig det motsatta av vad Tengroth försvarar sig med, och fråga varför de prioriterade migrationsärenden framför andra ärenden, utan att regeringen sade åt dem.
Men i fallet med Migrationsverket torde ingen vara förvånad att så är fallet. Det är nästan årligen man kan läsa om hur arbetsordningen på kontoret, myndighetsutövningen, eller tjänstemännens brister på ett eller annat sätt.
Faktum är att denna upprampning av beslutade medborgarskapsärenden var också något som vi såg inför valet 2022, rapporterar Fokus. Journalisten Merit Wager rapporterade då hur källor på Migrationsverket avslöjade för henne att direktiven om att göra så kom från dåvarande justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Något som dock inte finns skriftligt och därför inte kan verifieras.
Att människor som vill ha ökad invandring driver sådan politik är inte så förvånande kanske, men skandalöst är det att så sker nu under Tidöpartiernas styre.
Vad kan göras?
Problemet är hanterbart, men det kräver politisk vilja att faktiskt hantera det.
Det enklaste steget är att byta generaldirektör. Maria Mindhammar tillsattes av den nuvarande regeringen och borde ha varit väl förtrogen med dess migrationspolitiska ambitioner. Såvida hon varit med på detta måste förtroendet för henne ses som förbrukat och hon borde flyttas till en elefantkyrkogård som utredare på regeringskansliet.
Men det är nog inte där skon klämmer.
Problemet är strukturellt, det är för många personer på en för stor myndighet som hanterar för många ärenden av detta slag där handläggaren har ett visst intresse av utfall.
Flera nya tag behövs därför tas på samma gång.
Regeringen har redan tidigare gjort korrigeringar i myndighetsinstruktioner. Rimligen borde det föreskrivas att alla andra ärenden prioriteras framför medborgarskapsärenden som ligger på bordet. Ett så kallat moratorium, jämte oerhört klargörande informella kontakter med ledningen.
Därutöver finns det ett Alexanderhugg att göra som ännu inte prövats: flytta beslutsfattandet i medborgarskapsärenden bort från Migrationsverket.
Det kan flyttas till exempelvis Polismyndigheten eller en helt ny myndighet av mycket liten skala. Eller bara helt enkelt till regeringskansliet eller riksdagen, som gäller i Danmark.
Att flytta beslutsfattandet närmare den folkvalda makten är inte en radikal tanke. Medborgarskap är ett av de mest politiskt känsliga beslut en stat fattar. Vilka personer som ska bli svenska medborgare borde rimligen vara väl förankrat med folkviljan, vilken politiken representerar.
En politisk nota
För Tidöpartierna, och särskilt för Sverigedemokraterna, är det här en känslig nyhet inför valrörelsen.
Migrationen är partiets viktigaste fråga. Att en statlig myndighet i praktiken motverkar partiets viktigaste lagstiftningsområde riskerar att bli förtroendeskadligt.
SD har ställt upp för Tidölaget vid ett flertal tillfällen. Det är rimligt att förvänta sig att den uppoffringen nu återgäldas med konkreta åtgärder mot en myndighet som uppenbarligen inte delar regeringens prioriteringar.
Att nöja sig med ett uttalande på X räcker inte för att hantera problemet på riktigt.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.