Jag vaknade i morse till nyheten att den konservative profilen och debattören Charlie Kirk skjutits till döds.
Charlie Kirk var en av USA:s mest profilerade konservativa debattörer och han var, och är, omåttligt populär framför allt hos den yngre generationen konservativa i USA. Hans TikTok-konto The Charlie Kirk Show har över 8 miljoner följare.
Vad som var speciellt med Charlie Kirk var att han tog debatten. Med dem som tyckte tvärtemot honom, med vänstern, med människor som hatade honom. Han reste runt på skolor och universitet och lät sina meningsmotståndare säga sitt, debattera, ställa frågor, säga emot och bli motsagda. Han gjorde det som på många sätt är grunden i en demokrati – han öppnade upp för samtal. Men det finns människor som inte vill ha samtal. Som inte vill att meningsmotståndares röster ska få höras.
Charlie Kirk hade en mikrofon i handen när han blev skjuten. Inte ett vapen. Han satt ner och samtalade när han blev avrättad inför tusentals människor. Istället för att ta debatten bestämde sig någon för att ta hans liv. Någon bestämde sig för att beröva hans två små barn och fru en framtid tillsammans med honom på jorden. Någon tog sig friheten att tysta hans röst. För alltid. Men mördaren misstog sig. Charlie Kirks röst är inte död. Tvärtom.
Charlie Kirk trodde aldrig att våld var lösningen. Han trodde på samtalet, på ordets makt att förändra människors tankar och idéer. Charlie Kirk var en röst för de många unga konservativa som länge känt sig utestängda från offentliga debatter och konversationer.
Jag upptäckte själv Charlie Kirk på sociala medier-plattformen TikTok. De korta klippen från hans debatter bestod av kloka, tankeväckande och ofta underfundiga meningsutbyten med hans meningsmotståndare. Han hade förmågan att möta den han debatterade med på ett rappt, koncist och respektfullt sätt som ofta lämnade dem mållösa.
När jag nu går in på TikTok fylls i stället flödet med filmer på en blödande Charlie Kirk, tonsatt med öppningssången från broadwaymusikalen Wicked: ”No one mournes the wicked”.
Människor som identifierar sig som vänster hurrar och hyllar mordet i kommentarsfälten. ”I have found my people” och ”This video reach the right people” är återkommande kommentarer som fått tusentals gillamarkeringar under videor där Kirk förblöder medan Adriana Grande i rollen som den goda häxan sjunger ”And goodness knows the wicked's lives are lonely / Goodness knows the wicked die alone / It just shows when you're wicked / you're left only / On your own”.
Det är alltså inte bara några ensamma dårar som gillar de här kommentarerna. Det är en hel rörelse som firar ett kallblodigt mord på en meningsmotståndare som använde sin yttrandefrihet till att diskutera och debattera. En hel rörelse som hurrar för att en pappa till två små barn har skjutits i halsen och förblött. Enbart för sina åsikters skull. Och så kallar de honom för wicked... Det är nästan svårt att greppa.
Ingen är än så länge gripen för mordet och vi känner inte det exakta motivet. Men på sociala medier är det tydligt vilka det är som firar att en konservativ man, pappa och debattör, som stod upp för vad han trodde på, och använde sin yttrandefrihet för att förmedla det, har blivit mördad.
De förnekar sig inte. Men de tystar inte hans röst. Jag undrar om de förstår att de just har skapat en martyr för yttrandefriheten?
Linnea Klingström
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.