Magdalena Andersson blev upprörd när hon av Expressen fick frågan om hon kan tänka sig att för integrationens skull flytta till ett utanförskapsområde. Även Anders Ygeman har svarat nej på Expressens fråga om han själv kan tänka sig att flytta ut till ett utsatt område. Socialdemokraterna förespråkar politiskt styrd folkblandning, men deras ledande politiker lockas inte av att personligen vara del av lösningen.
Anledningen är i grunden att stadsdelar som har en högre andel med utländskt ursprung har betydligt mera omfattande sociala problem. En jämförelse av Stockholms län illustrerar skillnaden mellan de stadsdelar där mindre än en fjärdedel har svenskt ursprung, jämfört med de där minst tre fjärdedelar har det. Stadsdelarna med låg andel med svenskt ursprung har mer än dubbelt så hög andel unga som är inskrivna arbetslösa, och drygt tre gånger så hög andel som saknar behörighet till gymnasiet efter grundskolan.
Frågan om politiskt styrd folkblandning var aktuellt redan under den förra valrörelsen 2022. Anders Ygeman som då var migrations- och integrationsminister, förklarade i en intervju med DN: ”Jag tror att det är dåligt att ha områden där majoriteten har utomeuropeiskt ursprung”.
Den lösning som Socialdemokraterna ser är politiskt styrd folkblandning. Partiet har i rapporten Framväxten av parallellsamhällen slagit fast att ”den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå vilket kräver att befolkningen blandas”. Rapportens slutsats är att samhället ”kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett” för att uppnå folkblandning.
Lawen Redar, som representerar Stockholm i riksdagen, är en av dem som är ansvarar för rapporten. Hon är också Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson. Lawen Redar har sagt till SVT att ”Motsatsen till att leva blandat är segregation, vilket i förlängningen leder till framväxten av parallellsamhällen”.
Social ingenjörskonst är sällan om någonsin en bra lösning, det inkluderar idén om politiskt pådriven folkblandning. Tidningen Mitti Stockholm rapporterar om hur Allmännyttiga bostadsbolaget Svenska bostäder fick i uppdrag av en rödgrön ledning att bygga hyresbostäder i Smedslätten, en stadsdel i Västerort inom Stockholms stad. Socialdemokraterna i Stockholms stad backade från sin ursprungliga motivation som var att minska segregationen, och menade senare att rojektet handlar om att bygga hyreslägenheter för dem som inte längre orkar med att sköta villaträdgården. Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, förklarar för Mitti Stockholm att integrationen inte bryts av att bygga hyresrätter i välbärgade villaområden. Nya hyresbostäder minskar inte segregationen, eller ökar integrationen, enligt forskaren.
Risken är påtaglig att politiskt driven folkblandning kombinerat med återgång till generös flyktinginvandring driver på att segregationen sprids ut till fler stadsdelar. Det finns stora skillnader i ungdomsarbetslösheten och elevers framgång, mellan de stadsdelar där en hög andel har utrikes bakgrund, och de där många har svensk bakgrund. Svensk bakgrund har den som är född i Sverige med minst en förälder född i landet. Utländsk bakgrund har den som är född i ett annat land, eller i Sverige med två föräldrar födda utomlands.
Genom att studera aktuell tillgänglig statistik från statistiska Centralbyrån, kan skillnaderna mellan stadsdelar i Stockholms län illustreras. Stadsdelarna där flest har utrikes bakgrund präglas av omfattande utanförskap bland unga.
I Albyberget i Botkyrka har som exempel bara 11 procent svensk bakgrund. I den stadsdelen är tre av tio elever efter grundskolan inte behöriga till gymnasium, medan mer än var femte person i åldrarna 20 till 24 år är inskriven som arbetslös. I Rinkeby i Stockholm har bara åtta procent av befolkningen svensk bakgrund. I den stadsdelen är vart fjärde elev efter grundskolan inte behörig till gymnasiet, medan nära tre av tio unga är inskrivna som arbetslösa.
Stadsdelarna där många har svensk bakgrund klarar sig betydligt bättre. Enligt senaste tillgängliga data hade alla barn i Nockeby i Stockholm, och i Rådmansö i Norrtälje, behörighet till gymnasiet efter grundskolan. I dessa stadsdelar är det 89 procent som har svensk bakgrund. Andelen 20–24-åringar som är inskrivna som arbetslösa är knappt 17 procent i Rådmansö och knappt 7 procent i Nockeby.
Det är mönster som går igen. För att ge en överblick kan vi jämföra genomsnittet för de stadsdelar i Stockholms län där mindre än en fjärdedel har svensk bakgrund, med de där minst tre fjärdedelar har det. Det visar sig att andelen 20–24-åringar som är inskrivna som arbetslösa är 107 procent högre i stadsdelarna i Stockholmsregionen där lägre än en fjärdedel har svensk bakgrund, jämfört med de stadsdelar där tre fjärdedelar eller fler har det.
Andelen unga som efter grundskolan ej är behöriga till gymnasium är 208 procent högre i stadsdelarna i Stockholmsregionen där mindre än en fjärdedel har svensk bakgrund, jämfört med stadsdelarna där fler än tre fjärdedelar har svensk bakgrund.
Politiskt påtvingad folkblandning kombinerad med återgång till omfattande migration av flyktingar och anhöriginvandrare kan förväntas leda till att fler stadsdelar i Stockholm får betydligt högre andel unga som är arbetslösa, och där betydligt fler unga misslyckas med gymnasiebehörighet efter att ha gått igenom grundskolan. Det är därför inte en särskilt lockande lösning.
I ett fritt samhälle rör sig redan människor från stadsdelar till andra, i samband med klassresor genom utbildning och arbete. Politiskt styrd folkblandning däremot är inte attraktivt, ens för de politiker som själva förespråkar det.
Nima Sanandaji
Nima Sanandaji är vd för ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform). Han har publicerat forskning inom bioteknik, fysikalisk kemi, polymerteknologi, ekonomisk historia och ekonomi. Han har även författat till 32 böcker, varav flertalet är på engelska och har översatts till olika språk.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.