Internationella kvinnodagen i Göteborg.
På Kungsportsplatsen mitt i Göteborg står några unga moderater och delar ut broschyrer om kvinnligt företagande. De står där med polisbevakning. Jag säger till min väninna: ”Varför har Moderaterna polisbevakning här – men inte Liberalerna vid Brunnsparken?"
Jag får en broschyr i handen. På framsidan står det: ”Endast en av fyra företagare är kvinnor.” Budskapet är tydligt. Fler kvinnor måste starta företag.
Jag går fram och ställer en annan fråga: ”Vad tänker ni göra åt den kvinnofientliga islamismen i Sverige?” De unga blir lite ställda. Det märks att frågan inte riktigt finns i broschyren.
Då visar det sig att en minister finns på plats. Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister, kommer fram och börjar prata. Hon är nyfiken. Samtalet blir snabbt intensivt. Vi talar om hederskultur. Om flickor som växer upp med kontroll och hot.
Jag berättar om min bok Förortens Grupp 8 och om de kvinnor jag intervjuade. När jag nämner Nyamko Sabuni lyser ministern upp. ”Åh, henne har jag nära samarbete med”, säger hon.
Det är ett bra samtal. Precis så som en demokrati ska fungera: en medborgare och en minister står på ett torg och diskuterar ett svårt samhällsproblem.
Men plötsligt avbryts allt. Personskyddet kommer fram. Samtalet måste avslutas. En Palestinademonstration ska snart passera Kungsportsplatsen där vi står.
Ett samtal om hedersförtryck i Sverige avbryts alltså för att en Palestinademonstration ska passera. Jag går själv ner mot torget en stund senare.
På Gustav Adolfs Torg har demonstrationen för Palestina förmöte och tal. Vis av erfarenhet håller jag mig på avstånd. Som journalist har jag bevakat många Palestinademonstrationer genom åren och vet att stämningen ibland kan bli aggressiv.
Jag lyssnar bara på håll. Ur högtalarna hör jag delar av ett tal.
En bombastisk röst berättar i mikrofonen om en gravid kvinna i Gaza som enligt talaren tvingats genomgå ett kejsarsnitt utan bedövning. Jag hör också ordet folkmord. Jag drar slutsatsen att talaren syftar på Israel. Jag tar min bild på avstånd. Sedan går jag därifrån.
Sedan 7 oktober 2023 vet alla vad dessa Palestinademonstrationer handlar om. Med en djup suck går jag till Ahlströms Konditori. Där köper jag två söta kakor.
Det jag just varit med om är ingen liten episod. På Internationella kvinnodagen står jag och diskuterar hedersförtryck med en svensk minister. Samtalet måste avbrytas för att en Palestinademonstration ska passera platsen där vi står. Ett politiskt samtal om Sverige i dag bryts alltså för att ge plats åt en politisk konflikt långt härifrån. Det är svårt att inte ställa frågan:
”Vad är egentligen viktigast i Sverige i dag?”
Helene Bergman
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.