Det skulle bli en nystart. En markering mot trollkonton, dolda avsändare och politisk manipulation. Partisekreterarna samlades, arbetsgrupper inom Konstitutionsutskottet tog fram förslag. Högtidliga formuleringar om transparens och ansvar cirkulerade. Allt såg, på ytan, civiliserat ut. Men som så ofta i svensk politik sprack fasaden när Socialdemokraternas egna arbetsmetoder kom i fokus.
Socialdemokraterna hade med stor myndighet pekat finger mot Sverigedemokraterna och krävt anständighet i det offentliga samtalet. Men det visade sig att de samtidigt hade drivit ett eget trollkonto-imperium via AiP Media. Ett maskineri som metodiskt producerar partivänligt innehåll under sken av neutralitet. Sajter och konton som utger sig för att vara fakta, analys eller folklig opinionsbildning men i realiteten är just det man tidigare fördömt. Dold partipropaganda.
När denna verklighet blev omöjlig att blunda för borde en rimlig socialdemokratisk reaktion ha varit ånger, självkritik, ursäkt och omprövning. I stället möttes övriga partier av förnekelse, semantik och arrogans. Man talade om redaktionellt oberoende, om teknikaliteter och juridiska konstruktioner, som om det förändrar det uppenbara faktum att Socialdemokraterna äger, styr och gynnas av detta kommunikationsmaskineri.
Resultatet blev att samtalen om uppförandekod körde fast. Ett parti som gör anspråk på att vara statsbärande saknar förmåga till självinsikt. Hur ska en gemensam kod kunna fungera när en part betraktar den som ett redskap för att tukta andra, inte som en norm som också gäller dem själva?
För varje krav Socialdemokraterna riktar utåt urholkar de sin egen trovärdighet genom sitt agerande inåt. För varje tal om demokratiskt ansvar förstärker de bilden av att regler bara gäller de andra. Varje gång de talar om hat och hot från andra kommer vi nu tänka på vad de själva har spridit.
Socialdemokraterna är ett moraliskt haveri. Man har drivit lotteribolag som via telefonförsäljare i Barcelona lurar pensionärer att binda upp sig i spel-abonnemang. Sen pumpar partiet in vinsten i sajter, konton och tidningar som under skenet av neutralitet ska driva partiets politiska linje. Till och med gentemot barn och ungdomar.
Det mest destruktiva i detta är inte att gränser tänjs, utan att de upphör att existera. När Socialdemokraterna först fördömer en företeelse, för att kort därefter själva använda samma metoder i mer sofistikerad form, signalerar man något djupt föraktfullt. Moral reduceras till ett maktmedel.
Så dödas det sansade samtalet. Inte genom högt tonläge i en debattstudio, utan genom systematiskt hyckleri. Genom att göra uppförandekoden till ett politiskt poseringsnummer i stället för en seriös överenskommelse. Genom att visa att principer är förhandlingsbara så länge man själv slipper följa dem.
Socialdemokraterna har inte bara saboterat förhandlingarna om uppförandekod. De har åtminstone tillfälligt saboterat själva idén om att gemensamma spelregler är möjliga. De har förgiftat det politiska samtalet och skadan kommer inte att gå att reparera snabbt.
När den som säger sig vilja rädda demokratin i själva verket undergräver det politiska samtal som är dess förutsättning, då är det inte längre debattklimatet som är problemet. Problemet är Socialdemokraternas moral. Allt för makten. Fördöm alla andra och var samtidigt värre själv.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.