Den sittande Tidöregeringen har fokus på att minska på förekomsten av kriminalitet. Det sker genom hårdare tag mot kriminella, mera restriktiv migrationspolitisk, utvisning av migranter som begår brott, samt mera resurser till rättsväsendet. Reformerna ger resultat, till exempel minskar äntligen förekomsten av våldtäkter, medan nivån under tidigare regeringar var uppgående. Även förekomsten av anmälda småbrott minskar.
Den trenden har varit synlig sedan Sverige i mitten av 2010-talet, när Sverige började växla om i kriminal- och migrationspolitiken. Minskningstakten för småbrotten har varit dubbelt så omfattande under Tidöregeringens första tid vid makten, som under den tidigare Löfven/Andersson-regeringarna.
Småbrott är en allvarlig utmaning
Mycket av debatten kring kriminalitet fokuserar på skjutningar, våldtäkter, misshandel och andra former av grov brottslighet. Även småbrott är dock viktiga att beakta. Småbrotten påverkar Sverige då de drabbar en stor del av allmänheten och är en viktig inkomstkälla för kriminella nätverk.
Den som går in i en kriminell bana som ung börjar typiskt med småbrott. Om de som begår snatterier och stölder åker fast tidigt kan det bidra till att fler unga som börjar en kriminell bana avslutar den. Polismyndigheten uppskattar att knappt 10 000 tjejer och drygt 51 000 killar är kopplade till eller aktiva i kriminella nätverk runtom i Sverige. Det är typiskt enklare för samhället att tidigt sätta stopp för inträdet i en kriminell bana, än att förmå den som har blivit involverat i ett kriminellt gäng att byta bana.
En ung person som går in i en kriminell försörjning kan som exempel ägna sig åt cykelstölder, ett brott som sällan personuppklaras. Eftersom rättsväsendet sällan följer upp denna form av kriminalitet, är det möjligt för enskilda att stjäla många cyklar utan att åka fast.
Det är inte bara ett problem i sig att cyklarna stjäls, utan också att det är så pass lönsamt för kriminella, att det uppmuntrar unga att fortsätta med kriminalitet som försörjning. Om å andra sidan fler som begick dessa former av småbrott åkte fast tidigt, skulle många unga tänka om kring hur lönsamt kriminalitet är.
Brottsförebyggande rådet Brå redovisar data över anmälda småbrott sedan 2016. Då, när Sverige hade öppna-gränser politik och omfattande utmaningar med integrationen, fanns nära 250 000 fall av anmälda småbrott. Så många fall av cykelstölder, butiksstölder, snatteri, fickstölder, inbrott i bostäder samt stöld av eller ur fordon anmäldes nämligen det året.
Gradvis minskade antalet anmälda småbrott till 198 000 år 2022 då det blev maktskifte, och sedan dess ytterligare till 149 000 under 2025.
På årsbasis minskade antalet anmälda fall av småbrott med i genomsnitt 3,8 procent mellan 2016 och 2022, under regeringar ledda av Stefan Löfven och Magdalena Andersson. Under Tidöregeringens första tre år vid makten minskade förekomsten av anmälda småbrott med 7,9 procent årligen i genomsnitt. Det vill säga, under Tidöregeringen har minskningstakten av anmälda småbrott fördubblats jämfört med tidigare.
Under Löfven/Andersson-regeringarna fanns en betydlig minskning av förekomsten av fickstölder, inbrott i villor, samt inbrott i lägenheter. Anmälda fall i dessa småbrott har fortsatt minska under Tidöregeringen, i mindre omfattande takt. Men minskningen av butiksstölder och snatteri har varit mera omfattande under Tidöregeringens år vid makten.
Förekomsten av stölder av fordon har på årsbasis minskat i dubbelt så hög takt under Tidöpartierna jämfört med under de rödgröna.
Cykelstölder och stöld ur/från fordon har minskat kraftigt under Tidöregeringens tid vid makten, medan nivåerna bara minskade marginellt under Löfven/Andersson-regeringarna. Minskningen av anmälda fall av cykelstölder var 0,7 procent i genomsnitt årligen under de rödgröna, jämfört med 7 procent på årsbasis under Tidöregeringens första tre år vid makten. Stöld ur/från fordon minskade på årsbasis bara med 0,3 procent i genomsnitt under Löfven/Andersson-regeringarna, jämfört med 14,6 procent årligen under Tidöregeringens första tre år vid makten.
Vad den sittande regeringen lyckats betydligt bättre med jämfört med föregående regeringar är att göra fordon tryggare från brott.
Den senaste skolundersökningen om brott bland elever i nionde klass baseras på frågor som ställdes under 2023. Det visade liksom tidigare undersökningar att runt hälften av eleverna själva erkänner att de begår brott.
En viktig insikt från studien är att även unga med svensk bakgrund ofta begår småbrott som snatterier. Om man ser till grövre brott var det 4,7 procent av utrikesfödda unga i nionde klass som erkände att de under det senaste året hade begått brott. Det kan jämföras med 3,1 procent bland de som är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar, och 2,8 procent bland de som är svenskfödda med minst en inrikes född förälder.
Om man däremot ser till samtliga brott vara det faktiskt 53,2 procent av svenskfödda med minst en inrikes född förälder som uppgav att de har begått brott det senare året, jämfört med 48 procent bland inrikes födda med utrikesfödda föräldrar, och 42,5 procent bland utrikesfödda. En kulturell benägenhet att erkänna brott kan spela in här, den övergripande bilden är samtidigt att majoriteten av unga med svensk bakgrund erkänner att de begår brott i nionde klass.
Det är en positiv utveckling att anmälda fall av cykelstölder, butiksstölder, snatteri, fickstölder, inbrott i bostäder samt stöld av eller ur fordon har minskat med 100 000 sedan 2016. Som lyfts fram i denna krönika har minskningstakten för småbrotten samlat varit dubbelt så hög årligen under Tidö-regeringen som under de tidigare Löfven/Andersson-regeringarna.
Det finns goda skäl att fortsätta arbetet med att minska förekomsten av småbrott. Medan mycket av utmaningen kring kriminalitet har en länk till migration och integration, är det viktigt att uppmärksamma att hälften av skolungdomar med svensk bakgrund erkänner att de har begått brott det senaste året. Sverige måste fortsätta arbetet med att sätta stopp för småbrotten.
Det är fortfarande normalt att unga i skolåldern begår småbrott som snatterier, och den normen behöver ändras för att Sverige framöver ska bli tryggare. Rättsväsendet behöver följa upp fall av snatterier, cykelstölder och andra småbrott i stället för att rutinmässigt avskriva dem. Ju fler småbrott som personuppklaras, desto färre unga kommer att finna det attraktivt att fortsätta begå brott.
Nima Sanandaji
Nima Sanandaji är vd för ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform). Han har publicerat forskning inom bioteknik, fysikalisk kemi, polymerteknologi, ekonomisk historia och ekonomi. Nima är författare till 32 böcker, varav flertalet är på engelska och har översatts till olika språk.