Det har skrivits många gånger att demonstrationerna som faktiskt plågat landet, inte minst Stockholm i två år, och som fullständigt ockuperat det offentliga rummet vecka ut och vecka ut, inte bara handlar om det nu förhoppningsvis pausade kriget.
Jag skriver paus, för så länge Hamas regerar i Gaza finns ingen fred, det finns bara vapenstillestånd och pauser.
Det har alltid varit mer eller mindre kaos där och vi har länge haft en av västvärldens högsta andel invandrade muslimska befolkning så varför nu och varför i stor omfattning?
Kollar man på SCB finns det drygt 8 000 palestinier i Sverige. Det är inte mycket. Men det är lätt att missa att bakom en massa registrerade födelseländer av invandrare, som syrier, irakier och libaneser, gömmer sig palestinier. Palestina-organisationer i Sverige uppskattar det verkliga antalet till ca 100 000 personer. Det är förmodligen i underkant, vi har många illegala också.
Palestinafrågan mejslades fram av socialdemokrater långt innan ens datorerna fanns i var mans hem, som en central fråga att hålla liv i för mobilisering av den generella vänstern. Den utanför partierna. Det är därför vi långt innan den enorma invandringen varit så otroligt Palestina-vänliga, för att Socialdemokraterna förstod detta.
Vietnam-kriget lärde ledande Socialdemokrater, framför allt Olof Palme, vikten av att ha en fråga som gjorde att partiet nådde betydligt bredare än innan. Därför fick han partiet att inte bara finansiera olika anti-krigsgrupper utan partiet startade dessutom en egen, statsfinansierad förening för ändamålet.
Efter detta har partiet alltid arbetat med flera olika parallella breda frågor för mobilisering av allt ifrån en-fråge-vänstern till livsstils-vänstern. Att Löfvens regering direkt efter valvinsten 2014 erkände Palestina och sedan höjde bistånden radikalt, är därför långt ifrån en slump.
Kriget 7 oktober fick en massa invandrare, såväl folk som bott här länge, deras barn och nyanlända, att samlas ihop med olika vänstergrupper och skandera ut, inte sitt stöd för Palestina så mycket som sitt hat mot judar och högern.
Jag är dock inte säker på att vänstern förstår vilken björn de väckt för dessa människor har fått en kick av makten de tagit sig i det offentliga rummet. Att det blev vapenstillestånd var dåliga nyheter.
Kommer vänstern kunna tygla den här aggressiva mobben eller kommer de fortsätta skrämma folk ute genom sina olika protestyttringar, må så vara att de förföljer ministrar på kvällar, terroriserar riksdagsledamöter utanför riksdagen eller står med journalisters bilder på plakat utanför Bokmässan?
Jag är inte säker.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.