Sverige har under den senaste mandatperioden haft en regering som fokuserat mycket på reformer av kriminalpolitiken. Tidö-regeringen har skärpt straffen, slopat straffrabatt, minskat migrationen av flyktingar och anhöriginvandrare och verkat för att fler migranter som begår brott ska utvisas. För grova brott har politiken gett tydliga resultat, det syns särskilt kring våldtäkter. Tidigare hade Sverige en utveckling där förekomsten av anmälda våldtäkter ökade under regering efter regering, men under Tidö-regeringens tid vid makten har trenden äntligen vänt.
När Göran Persson tillträdde som statsminister var Sverige relativt tryggt från grova brott. Förekomsten av polisanmälda fall av våldtäkter var knappt en sjättedel så hög som idag. En liten del av ökningen sedan dess reflekterar att Sveriges totala befolkning har vuxit, men även relativt befolkningens storlek var förekomsten av anmälda våldtäkter knappt en femtedel så hög i mitten av 1990-talet som den är idag. Det sista året som Göran Persson styrde som statsminister hade dock antalet fall av anmälda våldtäkter, under årets första kvartal, ökat med 158 procent jämfört med det första år som han styrde. Nivån ökade betydligt i en tid då Sverige hade omfattande migration av flyktingar och anhöriginvandrare, bristande integration, och relativt mildra straff för de som begick brott.
Göran Persson tog över 1996 som statsminister, från partikollegan Ingvar Karlsson som var landets tidigare socialdemokratiska statsminister. Under de tre första månaderna av det året fanns 348 anmälda fall av våldtäkter. Sista året som Göran Persson satt vid makten, 2006, hade nivån ökat till 897 fall av polisanmälda våldtäkter under årets första kvartal.
I slutet av 2006 blev det regeringsskifte och Alliansen tog över. Den regering som drevs av Fredrik Reinfeldt var fokuserad på att sänka skatterna och förbättra företagandets villkor i Sverige, men politiken kring migration och kriminalitet förblev ungefär som tidigare. Personer som begick brott inklusive allvarliga var vid denna tid i princip lika berättigade till välfärd och medborgarskap som andra.
Det första helåret som Fredrik Reinfeldt var statsminister är 2007, då fanns 1 012 fall av anmälda våldtäkter under det första kvartalet. Denna siffra hade ökat till 1 660 fall i första kvartalet 2014, det sista året som han satt som statsminister. Nivån av anmälda våldtäkter ökade därmed med 64 procent.
Sedan blev det regeringsskifte igen, med socialdemokratiska regeringar. Det första helåret som Stefan Löfven var statsminister är 2015, och då rapporterades 1 452 fall av anmälda våldtäkter under det första kvartalet. Magdalena Andersson, som var finansminister, tog över som statsminister och var den som styrde senast 2022 när det åter blev regeringsskifte i valet. Första kvartalet 2022 fanns 2 215 fall av anmälda våldtäkter. Nivån ökade med 53 procent under Löfven/Andersson-regeringarna.
Den Tidöregering som nu leds av Ulf Kristersson, har dock lyckats med att vända den uppgående utvecklingen. Preliminära data för första kvartalet 2026 visar att det fanns 2 351 anmälda fall av våldtäkter. Det kan jämföras med 2 441 under första kvartalet 2023 som är det första helåret som Ulf Kristersson har suttit som statsminister. Regeringen har haft fokus på skärpt kriminalpolitik och skärpning av flyktingpolitiken. Som resultat har förekomsten av anmälda våldtäkter slutat öka – och i stället minskat med 4 procent.
Sverige har numera klart högre nivåer av polisanmälda våldtäkter jämfört med 1990-talet, då nivån var knappt en femtedel av vad den är idag efter justering för befolkningsstorleken. Medan förekomsten av våldtäkter har ökat under tidigare regeringar, har nivån minskat under den sittande regeringen. Det är en förändring i rätt riktning.
Förebyggande sociala insatser och välfungerande rättsväsende spelar båda en viktig roll för förutsättningarna att ytterligare minska på kriminalitet, inklusive grov kriminalitet som våldtäkter. Sverige har förbättrat en hel del, men ännu består problematiken där småbrott ofta inte ens följs upp, vilket leder till att många unga socialiseras in i rollen som brottsutövare. Förbättring har skett, men mera behövs för att närma sig tryggheten från våldtäkter som rådde under 1990-talet i Sverige. Att den negativa utvecklingen med ökade förekomster av våldtäkter har vänts till en nedgång, är en framgång för den sittande regeringen.
Nima Sanandaji
Nima Sanandaji är vd för ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform). Han har publicerat forskning inom bioteknik, fysikalisk kemi, polymerteknologi, ekonomisk historia och ekonomi. Nima är författare till 32 böcker, varav flertalet är på engelska och har översatts till olika språk.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.