Valår innebär intäkter för mediebolagen, för vart fjärde år är politiken i centrum för betydligt fler läsare och tittare och det innebär fler klick och högre reklamintäkter. Mumma för mediecheferna.
De politiska experter som redan finns på alla redaktioner med självaktning utökas tillfälligt med fler och andra delar av tidningen inkorporeras. Och så har vi det där med nya idéer varje val.
Vi vet redan att media är landets största ankdamm och klubb för inbördes beundran, det visar inte minst hur ofantligt många artiklar som de skriver om sig själva om de vinner priser på galor som bara kollegor deltar på. Men det här valåret undrar jag om inte mediehusen slagit knut på sig själva i att försöka, inte leverera kvalitet till väljarna, utan bräcka varandra?
För något fokus på målgruppen verkar få ha, inte ens malliga public service. Eller vad sägs om Emil, en vänsterkille som har en podd där han pratat om sina egna fördomar mot folk får en partiledarutfrågning i form av, tja samma podd. Fast som en slags talk show med en enda gäst.
Eller Sveriges Radio som ökade insatserna och slog till på ett live event där några andra för mig okända poddare skulle vara något slags förband inför den skojiga Fördrink de planerat? Där värdelösa P3-komikern Moa Wallin skulle recensera alla som slutkläm.
P1 och P3 tänkte sig att med publik skulle partiledarna dricka fördrink och leverera sina visioner om ett Sverige om 25 år för att ”kicka igång valrörelsen för de som röstar första gången”.
Dagens Nyheter ville inte vara sämre utan bokade en kille som är känd för att vara känd, (och bög), och som på oklart sätt lyckats ta sig in i centrum av medias uppmärksamhet utan att ha presterat något alls. Han är inte skådis, inte komiker, inte artist eller journalist utan en skojig 20 +-are som blev framgångsrik poddare. Det är allt.
Edvin Törnblom kan givetvis inte ett jota om politik men vad gör väl det när DN ska försöka bräcka SVT i vem som kan ha tuffaste valprogrammet?
Men det blev kaos innan det knappt hann starta när det blev känt att även han är en vänsterkille, som förra valet öppet sa att Magdalena Andersson var hans favorit, och högern hoppade därmed av. SR har fått avboka sin fördrink, tills vidare i alla fall.
Det är ofattbart tydligt att alla dessa barnsliga idéer inte har något med att leverera politik till väljarna utan underhållning förklädd till valaktiviteter, där partiledarna, inte minst de till höger, bara utnyttjas i något jippo som syftar till att ”nå de unga”.
Minns någon ball och kreativ Södermalmssjäl som brainstormat fram de här politikens nyårsrevy-osande partiledarutfrågningarna hur det gick i skolvalet 2022? M, KD och SD fick över 60 %. Inklusive alla vänsterröstande tjejer.
Målgruppen för alla artiklar, alla TV-program och alla andra satsningar ett valår är inte kids utan alla vi andra som antingen alltid är intresserade eller bara valåret. Vuxna, medelålders och pensionärer som gillar politik, inte sällan nördigt mycket. Vi vill inte se politiker som media aktivt försöker göra bort eller skoja bort, vi vill se och höra seriös journalistik.
Är det för mycket begärt?
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.