Ledare: Nytt inbördeskrig i S kring invandring och brottslighet

Ser vi början på ett nytt inbördeskrig i Socialdemokraterna? Kan verkligen ett och samma parti rymma Theresa Carvalhos otålighet kring gängkriminaliteten och de gamla idealisternas vägran att tala invandring och repression? Vår tids Rosornas krig kommer inte handla om ekonomi utan om invandring och brottslighet.

När Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Theresa Carvalho säger till Expressen att partiet är berett att göra upp med Moderaterna om en hårdför kriminalpolitik kan vi räkna med att det gör riktigt ont i kroppen hos vissa socialdemokrater.

Kanske är vi på väg mot en ny falangstrid inom Socialdemokraterna. Partiet har haft sådana förr. Det har ibland handlat om banala personmotsättningar men ibland också om åsiktsskillnader om politik och ideologi.

I slutet av 1980-talet utspelades det berömda Rosornas krig mellan dåtidens socialdemokratiska vänster- och högerfalang. LO-chefen Stig Malm motsatte sig öppet de marknadsekonomiska reformer som finansministern Kjell-Olof Feldt och hans så kallade ”kanslihushöger” drev på. Inför öppen ridå tydliggjordes en spricka mellan det gamla och det nya, mellan vänster och höger, mellan renlärig socialdemokrati och ett nytänkande som Feldt och hans medarbetare uppfattade som historiskt nödvändigt.

Det finns spänningar inom socialdemokratin även idag rörande den ekonomiska politiken, men de riskerar knappast att störa sammanhållningen i partiet. Vår tids heta ideologiska strider står inte kring nationalekonomi.

I stället handlar det om invandring och brottsbekämpning. Och här har Theresa Carvalho intagit en position som garanterat retar gallfeber på många socialdemokrater. Och speciellt när hon talar i hela det stora partiets namn.

I samband med massmordet i Örebro avslöjade de politiska skribenterna på Aftonbladets hur pass vänsterradikala de fortfarande är. Irena Pozar skrev att invandrare görs till politik tills den dag de mördas. Och menade alltså att det är djupt omoraliskt att tala om invandrare som grupp, att överhuvudtaget problematisera invandring och framför allt att koppla invandring till brottslighet. Daniel Suhonen skrev på samma tema att det är de ständiga ropen från politikerna (inklusive Socialdemokraterna kunde man förstå) efter hårdare tag i brottsbekämpningen som skapade mördaren. Och Jonna Sima var inne på samma spår då hon menade att tjatandet om våld och invandrare skapar spänningar i samhället som till slut leder till massmord.

Samtidigt som den här radikala verklighetsförnekelsen förkunnas på landets största socialdemokratiska ledarsida sitter alltså partiets rättspolitiska talesperson i Expressen och säger att högerregeringen gör för lite mot gängen. Dessutom förnekar hon aldrig att gängkriminaliteten har en koppling till invandringen.

Man undrar hur det här ska bli om Socialdemokraterna åter ska styra Sverige. För det kan mycket väl vara så att det också finns tongivande politiker, och inte bara journalister, som vill hålla fast vid det gamla. Ett nytt krig mellan rosor av olika nyanser av rött alltså.

Det bästa för oss alla vore om Socialdemokraterna får föra sitt krig internt. De får bråka i poddar, på ledarsidor och vid eventuella seminarier på ABF. Och samtidigt som de funderar på hur mycket av Tidöpartiernas politik de ska ta kan just dessa Tidöpartier själva få fortsätta styra Sverige.

Richard Sörman