SMOB (Sverige mot organiserad brottslighet) heter ett samverkansprojekt där forskare och myndigheter gemensamt arbetar för att skapa kunskap kring den organiserade brottsligheten.
En ny rapport har tagits fram i dagarna som ger en lägesbild över situationen som den ser ut just nu i Sverige. Och det har uppmärksammats i media att kriminella idag har kontaktytor inte bara mot näringslivet utan även mot politiken.
Många drar gärna förhastade slutsatser kring ämnet, och det kanske vi gör även här på Riks.
Frågan är emellertid om de mest oroväckande problemen verkligen ringas in i rapporten.
Vad avses exempelvis med ”organiserad brottslighet”? Många tänker spontant på våldsutövande maffiaverksamhet som utmanar hela vår samhällsordning. Men då glömmer vi lätt bort att fenomen som vi länge levt med i det svenska samhället som svartarbete, skattefusk och spritsmuggling också ingår i den organiserade brottslighet som här diskuteras.
Vad många svenskar oroar sig över är den brottslighet som utövas i kombination med en ny form av brutalt våldsutövande. Människor är också oroliga för de klanstrukturer som vi nu får hantera där lojaliteten med klanen trumfar lojaliteten med samhället. Organiserad och målmedveten maffiaverksamhet, lojalitet med klaner och brottsliga nätverk, våldsutövande och medveten infiltration i det offentliga Sverige. Det är detta människor fruktar och som många, antagligen med rätta, upplever som nya hot i det svenska samhället.
Därför blir det lite märkligt när rapporten redovisar att 40 procent av de cirka 50 000 kriminella individer som ingår i studien är inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar. Jaha. Betyder det att de ska uppfattas som ”svenskar”? Och av de 60 procent som återstår är födda utomlands och hälften födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Trots denna uppenbara överrepresentation av personer med någon form av utländsk bakgrund drar författarna till rapporten följande ordagranna slutsats: ”födelseland och migrationsbakgrund utgör inte i sig förklaringar till organiserad brottslighet”.
Överrepresentationen är uppenbar. Om vi dessutom betänker vilka personer som vanligtvis döms för grova brott inom gängkriminaliteten eller bidragsbrottsligheten framstår slutsatsen som märklig. Och varför redovisar författarna inte människors födelseland om de tillåter sig att dra slutsatser om detta?
Det framgick tydligt i den rapport om migration och brottslighet som Brottsförebyggande rådet presenterade 2021 att invandrare är överrepresenterade i brottslighet generellt och att det är vissa invandrargrupper, med ursprung i vissa regioner och därmed länder, som drar upp den statistiken. Och som sagt: Det vore intressant att veta hur många av de individer som är födda i Sverige av inrikesfödda föräldrar som egentligen är invandrare av tredje generationen.
Något som däremot framstår som ytterst intressant i den statistik som presenteras är sammanställningen över de yrken som de kriminella utövar när de väl förvärvsarbetar (vilket många av dem gör). Det är nämligen vård och omsorg som dominerar. 1. vårdbiträden 2. personliga assistenter 3. vårdare, boendestödjare 4. undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Och först på femte plats hittar vi väktare och ordningsvakter.
Med tanke på alla de avslöjanden som nu görs kring övergreppen i äldreomsorgen är det här en mycket viktig information. Problemet i vård och omsorg är inte bara att man anställer människor som inte kan svenska. Man anställer dessutom kriminella. Så kan vi inte ha det.
Det svenska samhället måste naturligtvis kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Och det gör vi nu under ledning av Sverigedemokraterna. Därför behöver vi kunskap om problemet. Men vi behöver också specifik kunskap.
Ökar problemen? Varför gör de det i så fall? Har det med invandring, öppna gränser, arbetskraftsinvandring och kanske till och med med vissa invandrargrupper att göra?
Vi behöver inte mer av otydlighet och svepande generaliseringar. Allt måste fram i ljuset.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.